Annons

”Köpfesten bör stoppas med regleringar­”

Vi måste sluta fantisera om att överkonsumtionen är något vi kan informera bort. De kommersiella krafter som vill få oss att fortsätta köpfesten är långt mer attraktiva att lyssna på än de myndiga brösttoner som förespråkar återhållsamhet, skriver Katarina Graffman och Jacob Östberg.

Under strecket
Publicerad

”Ett liv i förnekelse är ofta enklare än att välja att bryta med konsumtionskulturens logik”, skriver artikelförfattarna.

Foto: Karin Nilsson Bild 1 av 2

Katarina Graffman och Jacob Östberg.

Foto: Andreas von Gegerfelt Bild 2 av 2

”Ett liv i förnekelse är ofta enklare än att välja att bryta med konsumtionskulturens logik”, skriver artikelförfattarna.

Foto: Karin Nilsson Bild 1 av 1
 ”Ett liv i förnekelse är ofta enklare än att välja att bryta med konsumtionskulturens logik”, skriver artikelförfattarna.
”Ett liv i förnekelse är ofta enklare än att välja att bryta med konsumtionskulturens logik”, skriver artikelförfattarna. Foto: Karin Nilsson

Nyligen presenterades den senaste nationella undersökningen från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Det var måhända ingen större överraskning att klimatförändringar och miljöförstöring kommer högst upp på listan över vad svenskar oroar sig för. Dessa båda toppar med 61 procent vardera och har ökat markant sedan förra årets undersökning, med 12 respektive 14 procentenheter. Detta blir särskilt intressant då man sätter dessa siffror i relation till Konsumtionsrapporten 2017, även den från Göteborgs universitet, som visar att vår konsumtion hela tiden ökar, vilket ju är en av de bidragande orsakerna till just klimatförändringar och miljöförstöring. Människor i Sverige har de senaste tio åren ökat sin konsumtion med 23 procent. I dessa stigande siffror ska man förvisso inkludera att vi blir fler och fler i Sverige samt att konsumtion inte enbart definieras som prylar, utan även tjänster och upplevelser, men det är icke desto mindre en rejäl ökning. I Konsumtionsrapporten konstateras dessutom att glappet mellan vad människor upplever sig konsumera och vad de faktiskt konsumerar har blivit större. Detta hänger sannolikt samman med att många bär på en naggande känsla av att man borde förändra sina konsumtionsmönster, vilket leder till att man hyfsar till svaren en smula både inför sig själv och inför avsändarna av en enkät. Man vill helt enkelt inte kännas vid volymen i den egna konsumtionen.

Annons
Annons
Annons