Annons

Kontorstyperna som kommer att överleva

Christina Bodin Danielsson, forskare och docent i arkitektur vid KTH.
Christina Bodin Danielsson, forskare och docent i arkitektur vid KTH. Foto: Simon Rehnström

Talstyrda hissar och en app som öppnar porten till kontorsbyggnaden. Pandemin driver fram förändringar som gör att våra arbetsplatser styrs mer av talkommandon, appar och sensorer. Allt för att vi ska få färre ytor som vi måste ta på med våra fingrar.

Under strecket
Publicerad

Christina Bodin Danielsson.

Foto: Simon Rehnström

Coworkingytor i Convendums lokaler.

Foto: Alexandra Bengtsson

Christina Bodin Danielsson.

Foto: Simon Rehnström

Christina Bodin Danielsson.

Foto: Simon Rehnström
Framtidens arbetsplatsFölj ämneFöljer ämne
Presenteras av Kinnarpsi

Frågar du redan Alexa om du stängde av strykjärnet innan du stack hemifrån i morse? Eller kollar du i appen var du ställde bilen på den stora Ikeaparkeringen? Då blir det inte svårt att anpassa sig till kontorets framtida förändringar. För den som är van vid ”det digitala hemmet” är sensorstyrning och ett evigt snackande med digitala assistenter vardagsmat.

Nu är våra kontor glest befolkade eftersom många jobbar hemifrån. De som ändå tar sig till arbetsplatsen möts av stora avstånd mellan skrivborden och många flaskor med alkogel.

Pandemin har redan satt sina spår och ju längre tid som går när vi sitter med våra bärbara datorer på hemmakontoret, desto mer måste arbetsgivarna fundera över hur arbetsplatserna ska fungera i framtiden.

Christina Bodin Danielsson.
Christina Bodin Danielsson. Foto: Simon Rehnström
Annons
Annons

Coworkingytor i Convendums lokaler.

Foto: Alexandra Bengtsson

Kommer vi ens att behöva några kontor? Och hur ska vi inreda hemma för att kunna jobba så smart som möjligt?

Sådana frågor ska Christina Bodin Danielsson, forskare och docent i arkitektur vid KTH, försöka reda ut i en kommande studie.

– Jag och mina kollegor vill göra studier av hur man utformar arbetsplatserna hemma nu när vi är beordrade att jobba där, och vilka strategier man har för att upprätthålla motivation och god hälsa. Förr var det ett plus i kanten att kunna arbeta hemifrån, nu med påtvingat arbete hemma för alla – det funkar inte för alla, säger Christina Bodin Danielsson och poängterar:

– Vi får inte glömma att arbetsgivaren enligt lag har ett ansvar för vår fysiska och psykosociala arbetsmiljö, även vid hemarbete.

Stora globala företag som Google, Twitter och Facebook har redan lovat sina anställda att de får fortsätta jobba hemma så länge de vill. Svenska Google har gett var och en av sina anställda ett ansenligt antal tusenlappar för att de ska kunna köpa in allt de behöver till hemmakontoren. Men så fungerar det sällan på företag som inte har så stora kassor att ösa ur.

– Vissa, som Google, ger pengar för att man ska klara hemmajobbet, andra skickar ut ergonomer, vissa gör ingenting – man får knappt pengar till en taxiresa för att frakta skärmen från kontoret. Men arbetsgivarna kommer inte undan sitt ansvar, de har beordrat hem medarbetarna och det här handlar ju inte om några veckors jobb hemma utan månader, kanske år, poängterar Christina Bodin Danielsson.

Coworkingytor i Convendums lokaler.
Coworkingytor i Convendums lokaler. Foto: Alexandra Bengtsson
Annons
Annons

Vasakronan är ett av Sveriges stora fastighetsbolag. De anställda är redan inkörda på att jobba hemma en hel del, eftersom alla kontoren i landet är aktivitetsbaserade.

Aktivitetsbaserade kontor innebär i korthet att de är utformade som informella mötesplatser med ”torg”, soffgrupper och skrivbord i tystare delar som kan utnyttjas av vem som helst.

Man har alltså ingen fast plats – utan letar upp ett ledigt skrivbord när man behöver det. Efter Folkhälsomyndighetens rekommendation att jobba hemma så mycket som möjligt, är Vasakronans kontor mer glest befolkade än normalt.

– Vi ser gärna att medarbetarna kommer till kontoret en dag i veckan och arbetar resten av tiden hemma. Nu börjar fler komma tillbaka men närvaron är ungefär 20 procent om man jämför med tidigare, berättar Ulf Näslund, teknisk utvecklingschef hos Vasakronan.

Skrivborden på fastighetsbolagets kontor är numera placerade i zickzack-mönster för att avstånden ska kunna hållas, och det finns både handsprit och desinfektionsservetter för tangentbord och mus på varje arbetsyta. I konferensrummen och matsalarna är hälften av stolarna bortplockade.

Om vi ska fortsätta jobba hemma hela 2021 också, vilka fler åtgärder behövs för att få så många beröringsfria ytor som möjligt?

– Redan i dag har vi ett system som gör att man kan öppna både portarna till byggnaderna och kontorens ytterdörrar med en app, man behöver alltså inte ta i något. Det finns också armbågskontakter, så det är semiberöringsfritt, säger Ulf Näslund och fortsätter:

– Man kan också tänka sig att hissarna skulle kunna vara talstyrda eller att man använder en app där också. Det är inget som är i drift men det är ingen stor teknisk utmaning.

Annons
Annons

Christina Bodin Danielsson.

Foto: Simon Rehnström

Men hur bra är aktivitetsbaserade kontor jämfört med öppna kontorslandskap ur smittohänseende då? Och vilka kontorstyper kommer att överleva när fler och fler jobbar hemifrån?

– Både aktivitetsbaserade och cellkontor är uppenbart mycket bättre än de traditionella kontorslandskapen. Det finns bra stödmiljöer och arbetssätt som gör att de fungerar. Med den påverkan covid-19 har på kontorsarbetet har konceptet coworking också uppenbara fördelar enligt min uppfattning. Det är ingen tillfällighet att korta flexibla kontrakt är ett fenomen som växer nu, säger Christina Bodin Danielsson.

Hon visar upp sin ”egen lilla holk” på sjätte våningen på KTH, ett litet kontorsrum där man når det mesta från skrivbordet. Cellkontor med just små rum skulle må bra av att kopplas ihop med aktivitetsbaserade ytor, menar hon.

– Cellkontoret är ju ett superkontor om du vill får möjlighet till koncentration, och ur smittskyddshänseende är det jättebra. Problemet är bara att det är ganska stora kostnader att ha traditionella cellkontor.

Hon tror också att det ganska snart kommer bra tekniska lösningar med sensorer och appar som gör att frågan om beröringsfria ytor kan bli verklighet. Då kan vi röra oss tryggare i våra kontorsmiljöer.

Christina Bodin Danielsson.
Christina Bodin Danielsson. Foto: Simon Rehnström
Annons
Annons
Framtidens arbetsplats presenteras av Kinnarps

Till Framtidens arbetsplats
Annons
Annons
Annons