Annons
X
Annons
X

Konstmarknaden står stadigt när allt gungar… eller?

Att studera konstmarknaden, som i runda slängar omsätter 500 miljarder kronor om året, är ett roligt och enkelt sätt att förstå makroekonomi. Häng med på årets sammanfattning.

Konstliv
Amedeo Modiglianis ”Nu couché/Red nude” såldes på Christie's i New York för 170 405 000 dollar inklusive köparprovision.
Amedeo Modiglianis ”Nu couché/Red nude” såldes på Christie's i New York för 170 405 000 dollar inklusive köparprovision. Foto: Christie's

Vad har alla miljardärer gjort med sina pengar i år? Bevisligen har de bland annat flängt runt i världen i sina privatjets för att bevista vip-visningarna under det växande antalet maxade konstmässor. I Basel, New York, London och som ett fyrverkeri i slutet av året i Miami. Detta utöver de extravaganta auktionerna i London och New York.

Länge har konstvärlden förknippats med emotion, specialistkunskap och mystik, något som hittills räckt långt. Men i algoritmernas nya sköna värld famlas efter det enda solida som räknas: statistik.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Världens främsta auktionshus, Sothebys, grundat 1766, förvärvade i oktober Mei Moses Art Indices, en databas som samlar försäljningar av de kändaste namnen. Nu kan inte bara konstens andliga och statusbärande värde marknadsföras, utan de kan även presenteras som en tänkbar placering, som vilken som helst på börsen.

    Annons
    X

    Innebär detta en devalvering av konstvetarens insats? Hen kommer i alla händelser behöva gå en crash course i statistik. Mest intressant blir det att se hur konstnärerna själva kommer att reagera när deras konst betraktas som råvara. Att öppna börssidorna och läsa vad Jeff Koons ballonghund står i just idag är en reell möjlighet.

    Köparen av Pablo Picassos ”Les femmes d'Alger (Version 'O')” antas vara Qatars före premiärminister Hamad bin Jassim bin Jaber Al Thani. Foto: Christie's

    Förra och förrförra året, 2015 och 2016, räknas som extraordinära rekordår i modern tid och framför allt talades det om Picassos bystiga ”Kvinnorna från Algier” (1955) som vid hammarslaget i fiol ansågs vara värd 1,8 miljarder kronor på Christies. Likaså Amedeo Modiglianis ”Nu couché/Red Nude” (ja, naket igen) som bytte ägare för en obetydligt lägre summa.

    Detta år tyngdes av uppenbara moln på himlen, men orsakade knappast någon systemkollaps på konstmarknaden. Visserligen uppenbarade sig inget troféverk som genererade extrem uppmärksamhet, vilket just kan bero på inlämnarnas oro snarare än köparnas köplust. Tvärtom, antalet återrop var minimalt på de båda stora auktionshusen. Och antalet nya rekordnoteringar för ett antal konstnärer växer. Sensationen i år är maffiga prisnoteringar för något så ovanligt som en kvinnlig minimalist: en 101-åriga kubanska, som inte bara överlevt diktatorn Fidel Castro, utan även provocerat de kommunistiska idealen med att sälja sitt verk ”Basque” för 435 miljoner kronor. Just det, dags att googla på Carmen Herrera.

    Det är helt klart värt att notera hur lite konstmarknaden påverkades av dumdristiga engelsmäns röster på Brexit eller av presidentvalet i USA. Det verkar kvitta hur det blir med det politiska utfallet. Som om konsten existerar i en annan dimension.

    Betyder det att konstköpare av den högre skolan är opolitiska i största allmänhet? Absolut inte!

    Ririkrit Tiravanija, ”The tyranny of common sense has reached its final stage”, 2016. Foto: Art Basel Miami

    Ser man på konstmässorna, där en ansenlig del av årsomsättningen äger rum och där yngre konstnärer figurerar mer frekvent, så bevisas motsatsen. På Art Basel Miami i december samlades den Louboutin-skodda publiken kring monumentala verk. De hade titlar som Ririkrit Tiravanijas ”The tyranny of common sense has reached its final stage”, en gigantisk faksimil av New York Times förstasida efter presidentvalet. Forbes sammanfattade det kanske allra bäst i sin ironiska rubrik: ”Trump-inspired works sell quickly at art Basel Miami Beach”. Så nej, bland konstfolket hittar nämnda blivande statsöverhuvud inga vänner, trots att de delar dennes intresse för stabila tillgångar. Politique-chic, skulle man kunna kalla det.

    Varför tycks konstmarknaden bara växa och bli allt starkare, oavsett osäker världsekonomi inför eventuellt kommande handelskrig? Svaret kanske ligger i frågan. Var annars kan man lika glamouröst och kreddigt såväl socialt som kulturellt skydda sina pengar från verklighetens tvära kast?

    Ju mindre man tror på den gamla ekonomins logik, desto större förhoppningar ställs på konsten.

    Annons
    Annons
    X

    Amedeo Modiglianis ”Nu couché/Red nude” såldes på Christie's i New York för 170 405 000 dollar inklusive köparprovision.

    Foto: Christie's Bild 1 av 3

    Köparen av Pablo Picassos ”Les femmes d'Alger (Version 'O')” antas vara Qatars före premiärminister Hamad bin Jassim bin Jaber Al Thani.

    Foto: Christie's Bild 2 av 3

    Ririkrit Tiravanija, ”The tyranny of common sense has reached its final stage”, 2016.

    Foto: Art Basel Miami Bild 3 av 3
    Annons
    X
    Annons
    X