X
Annons
X
Recension

Ta hand om mamma Det finns en väg framåt för Irans kvinnor

Utan att bli demonstrativ visar "Ta hand om mamma" kvinnans roll i dagens Iran. En nyanserad och mångbottnad berättelse med välbalanserade personporträtt.

MahinSahar Dowlatshah och Shirin Yazdanbakhsh. Foto: Folkets Bio

I korsdraget mellan orientaliskt levnadsmönster och modernare västerländskt, mellan förbud och frigörelse, har den iranska filmen i decennier varit i konstnärlig framkant. Förra året dog en av landets främsta förnyare Abbas Kiarostami, med outplånliga filmer som "Close-up" och Guldpalmsvinnaren från 1997 "Smak av körsbär". Nyligen vann Ashgar Farhadi sin andra Oscar för "The salesman". 

Det kan verka reducerande att klumpa ihop filmer efter land, men i Irans fall tycks det mer befogat än vanligt. Olika religiösa och sociala begränsningar har i betydande grad satt sina spår på både innehåll och bildspråk. Och i dessa begränsningar tycks också en alldeles särskild kvalitet ha uppstått, i rummet mellan privat och offentligt, mellan familj och stat, mellan kvinna och man. Många är de iranska filmer som utspelar sig bakom stängda dörrar eller fördragna gardiner; som kammarspel i en nedsläckt lägenhet, i ett gated community eller, ännu vanligare, på hjul i en taxi eller personbil.

MahinSahar Dowlatshah och Shirin Yazdanbakhsh.

Foto: Folkets Bio Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X