Annons

Mattias Legnér:Konsten ett begärligt krigsbyte

Under upplysningen började plundrandet av städer och slott betraktas som ett problem, och för första gången började man tala om ett allmänmänskligt kulturarv som det gällde att skona. En ny bok behandlar stulen konst från antiken fram till 1800-talet.

Under strecket
Publicerad

I boken Art as Plunder. The Ancient Origins of Debate about Cultural Property (Cambridge University Press, 426 s) undersöker arkeologen och konsthistorikern Margaret M Miles hur äganderätten till konst och antikviteter har debatterats från antiken fram till 1800-talet. Ofta framställs diskussionen om återbördandet av stulet kulturarv som en modern fråga, men Miles spårar idén om kulturegendomsrätten tillbaka till den romerska tänkaren Cicero (106–43 fKr), som även långt efter sitt liv fortsatte att påverka den europeiska diskussionen om äganderätten till kulturell egendom.

Miles börjar i antik grekisk tradition där gudarna sågs som ägare till alla avbildningar, tempel, heliga lundar och de trädgårdar som var tillägnade dem. Eftersom tempel var gudomlig mark fick de under inga omständigheter utsättas för våld, även om överträdelser – sacrilegium – ibland förekom i krig. Helig mark avgränsades med stenar, en mur eller vatten. Det hörde till seden att det bästa av allt krigsbyte offrades till gudarna, annars riskerade människorna att drabbas av deras vrede. Efter att en betydande del av bytet hade offrats kunde människorna fördela de övriga rikedomarna mellan sig.

Annons
Annons
Annons