Annons
Krönika

Lars Ring:Konsten att vara både ivrig nazist och briljant målare

En museibesökare i Stuttgart står framför Emil Noldes självporträtt från 1917.
En museibesökare i Stuttgart står framför Emil Noldes självporträtt från 1917. Foto: Thomas Kienzle/TT

Länge beskrevs han som ett offer för nazismens hat – i själva verket skrev han beundrarbrev till Hitler. Emil Noldes liv och verk fascinerar i en ny utställning.

Publicerad

Det är säkert tjugo år sedan. På små bilvägar genom norra Tyskland, strax efter den danska gränsen, for vi förbi Seebüll, konstnären Emil Noldes hem med sin stora, bruna fyrkantiga ateljébyggnad omgiven av idylliska fält. Noldes konst räknas i dag som storartad, explosiv expressionism. Han föddes fyra år efter att Schleswig blivit tyskt och var döpt till Emil Hansen, han blev tidigt ivrig tysknationalist och dog 1956. Hyllad.

Guiden tog oss igenom den vackra trädgården med rabatten där man med växter planterat bokstäverna E och A – för Emil och för hustrun Ada. Vi fick oss berättad den då giltiga versionen av Noldes liv. Han var hatad av nazisterna, Noldes konst etiketterades under nazitiden som degenererad, han fick yrkesförbud vilket kontrollerades av brevmästaren som kom cyklandes från närmsta by. Han målades upp som ett offer, en man utan kompromisser – också politiskt och moraliskt. En historieskrivning som betonades och fastlades av författaren Siegfried Lenz genom romanen ”Tysktimmen”.

Annons
Annons
Annons
Annons