Annons

Konsten att upptäcka hoten i tid

Inrikesministern och statsministern/krisberedskapsministern.
Inrikesministern och statsministern/krisberedskapsministern. Foto: Ali Lorestani/TT

Att politiker inte förutsåg hur och när pandemin skulle drabba oss kan man inte förebrå dem. Men att de inte sett till att hålla en tillräcklig sjukvårdsberedskap bör de hållas ansvariga för, skriver Bo Hugemark.

Under strecket
Publicerad

”Vi såg det inte komma.” Det har sagts ofta på senare tid. Såväl av politiker som myndighetsrepresentanter. Handlande om olika hot, Rysslands upprustning och aggressiva agerande mot grannländerna, islamistisk terrorism, organiserad kriminalitet och nu pandemi. ”Det borde ni ha gjort, det var er uppgift”, är en vanlig reaktion på detta inför svagheter i den militära organisationen, IS-rekrytering, mord på öppen gata eller sjukvårdskris. Om mycket av kritiken kan man säga att den är efterklok. Många har varit medvetna om att hot kunde uppkomma, men få har som Winston Churchill i tid sett dem komma. Faktum är att det ligger i sakens natur att man blir överraskad och kommer i efterhand.

Inget samhälle kan stå berett att omgående möta alla hot. Beredskapssystemen bygger i stället på att man ska upptäcka de gryende hoten så tidigt att man kan höja beredskapen i tid. Men fienden (ryssen, skurken, viruset) ligger i förhand och gör också allt för att dölja sin aktivitet och vilseleda om dess syfte. När det gäller ett militärt angrepp kan han också försöka avskräcka offret från att höja beredskapen och på olika sätt störa ut beredskapshöjningen.

Annons
Annons
Annons