X
Annons
X

Konsten att lära sig löpa naturligt

Löpning har varit en folksport sedan början av 1970-talet, och efter en liten svacka under 90-talet har deltagandet i motionslopp nått nya rekordnivåer under 2000-talet. De många motionslöparna utgör en marknad för böcker om löpning, och under det senaste åren har ett stort antal översatts till svenska. Den japanske författaren Haruki Murakamis "Vad jag pratar om när jag pratar om löpning" är en självbiografisk betraktelse över Murakamis förhållande till löpningen. Han menar bland annat att idrotten och en regelbunden livsföring varit en förutsättning för att han kunnat klara av det mycket påfrestande författaryrket – han är alltså ingen konstnärsbohem. Den norske folkloristen Thor Gothaas "Löpning. En världshistoria" är ett försök att täcka den mänskliga löpningens historia från stenåldern till våra dagar. Den finländske författaren Miika Nousiainen tar i romanen "I långa loppet" upp långdistanslöpningen eftersom den enligt honom är ett av Finlands tre nationella trauman – de andra två är Sverige och alkoholen.

Den amerikanske journalisten
Christopher McDougalls Born to run: Jakten på löpningens själ (Övers: Johan Nilsson, Filter/Offside Press, 255 s) kombinerar drag från alla de ovannämnda böckerna. Liksom Murakami skriver McDougall självbiografiskt; ramhandlingen består dels av hans kamp för att få bukt med sina löparskador, dels av hans deltagande i arrangemanget av ett ultramaraton bland Tarahumarafolket i Mexiko. Han spränger också in mycket löpningshistoria i berättelsen, av vilket det mesta går att återfinna i Gothaas bok. Liksom huvudpersonen i Nousiainens roman är McDougall starkt samhälls- och samtidskritisk; bägge ser också 70-talet som en svunnen guldålder för löpningen.

Annons
X
Annons
X
Annons
X