Annons
X
Annons
X
Sverige
Krönika

Jenny Nordberg: Konsten att kämpa för en konkurs

NEW YORK

Mot sig har hon de största globala bankerna. Flera regeringar. Riksbankschefer. En av världens absolut mäktigaste lobbyorganisationer. Ekonomiska experter som står på bankernas lönelista. Men Anne Krueger är en kvinna som vägrar att ge upp. Hon fortsätter bara helt lugnt att fråga varför länder inte skulle kunna gå i konkurs.

Krueger är en ekonomiprofessor som brukade styra Världsbanken och har även varit chefsekonom på Internationella valutafonden. Det var i början av 2000-talet, under en tidigare omgång av länder som tog på sig för stora skulder och sedan kollapsade, som hon först förde fram tanken på ett konkursförfarande enligt amerikansk modell, där betalningar ställs in och statsskulder förhandlas med borgenärer med hjälp av en opartisk förvaltare. Så att riskerna kunde fördelas bättre mellan de som lånar och de som lånar ut. Som i annan affärsverksamhet.

Det vore väl en bättre variant, anförde hon, än att banker lånar ut obegränsat, i vetskapen om att när ett land inte kan betala så får bankerna tillbaka sina pengar ändå – av allmänheten. Då får exempelvis IMF rusa in med räddningspengar, för att de utländska lånen ska kunna betalas av. Sedan får ett lands befolkning några generationer på sig att mödosamt betala av till IMF, medan löner, pensioner och allmän service stryps. Men bankerna har redan fått betalt för länge sedan.

Annons
X

Men det var nej på det, från internationella banker som absolut inte ville riskera att hamna i någon slags konkursdomstol och förhandla om betalningar. Statsskulder är ju en lysande, och framför allt ganska idiotsäker verksamhet. Lobbyorganisationen Institute of International Finance, IIF, där Jacob Wallenberg nu är vice ordförande, protesterade – det skulle dämpa låneviljan hos banker, och det skulle inte bli lika lätt för länder att få tillgång till kontanter.

Det vore just själva poängen det, förklarade Anne Krueger när jag intervjuade henne. Att dämpa spekulationen från båda sidor är det enda sättet att förhindra än mer grandiosa kollapser i framtiden. Men nej, det är bättre att allmänheten utrustar IMF med ännu mer pengar, tycker bankdirektörerna på IIF. Så garanteras bankerna ännu bättre om att få betalt, hur mycket länder än krisar. Bra idé, har de medgörliga finansministrarna i världens rikaste länder sagt, år efter år. (Det är ju ändå våra banker, påminner de sig.)

Men i ett alltmer instabilt lapptäcke av IMF-åtgärder, europeiska länder utan egna sedelpressar och tecken på riktig depression har både ekonomer och ledarsidor de senaste månaderna börjat bubbla om att EU kanske ändå borde anamma ett konkursförfarande i Kruegers gamla anda. Nu är hedgefonder med i leken om statsskulder också, och mindre kompromissvilliga borgenärer är svåra att finna.

I år deklarerar World Economic Forum att de mest akuta hoten mot den globala ekonomin är växande inkomstskillnader och enskilda länders stora statsskulder. Anne Krueger skulle vara både ett wildcard och lite kreativt tantförnuft hos kompisgänget i Davos.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X