Annons

Lars Burman:Konsten att inse vilka regler som kan brytas

KLÄTTRANDE ELIT. En handledning i hur man nattetid bäst tar sig uppför väggarna på Trinity College har kommit ut i nytryck. Klassikern från 1937 är stilistiskt driven med sin återhållna stil och ger en märklig ögonblicksbild av en förlorad generation som trodde sig äga världen.

Publicerad
Klättrare i nattmörkret i Cambridge (detalj)
Klättrare i nattmörkret i Cambridge (detalj)

Turisten drabbas lätt av svindel inför universitetsstadens medeltida fasader. Vilka dramer om makt och misslyckanden har inte utspelat sig bakom de avvisande väggarna? Känslan av teater förstärks av portvakterna som bevakar vägen till innergårdarnas välskötta gräsmattor. Byggnaderna är också teatrala genom sin nyckfulla gotiska prakt – gargoyler, listverk, blyinfattade små fönster, vapensköldar i sten, tunnvalv, torn och tinnar. Universitetsarkitekturens symbolik vore ett värdigt livsverk för en sociolog specialiserad på byggnadskonst. Ingenstans i världen är denna arkitektur så koncentrerad och särpräglad som i Cambridge. Collegebyggnaderna här har varit förebilder för många andra universitetsbyggen, inte minst i Amerika. Men man skall inte glömma att vid sidan av den medeltida och nygotiska arkitekturen har generationer av portvinsdrickande akademiker uppfört nya byggnader, ritade för samtiden. Idag finns här ytterst moderna skapelser av arkitekter som James Stirling, Norman Foster och Ralph Erskine. Det är lätt att med ett aktuellt modeuttryck tala om ”Power of Place”. Historiska byggnadsmiljöer bär med sig innebörd – svensken kan tänka på Gamla stan eller Strandvägen.

Klättrare i nattmörkret i Cambridge (detalj)

Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons