Recension

”Bamse och tjuvstaden”Könsstereotyperna är kvar i nya Bamse

Den nya Bamsefilmen är en löst sammanhållen saga som får SvD:s Erika Hallhagen att sakna Rune Andréassons original. Men det är ett lyft att karaktärerna har fått egna röster.

Uppdaterad
Publicerad
”Bamse och tjuvstaden” är den första långfilmen om världens starkaste björn. Designen är gjord i Sverige, animeringen i Taiwan.

”Bamse och tjuvstaden” är den första långfilmen om världens starkaste björn. Designen är gjord i Sverige, animeringen i Taiwan.

Foto: TRE VÄNNER/NORDISK FILM
Annons

”Det ska vara Carl Barks klassiker” sa pappa varje gång skräniga ”Duck tales” drog igång på ”Disneydags”. 20 år senare sitter jag själv där, framför den första långfilmen om Bamse, och mumlar om Maivor och Rune Andréasson.

1966 hade deras första tv-filmer om Bamse premiär, totalt blev det tio stycken. Till skillnad från serietidningen, som såg dagens ljus först 1973, var filmerna varken särskilt uppfostrande eller politiska utan mer renodlade äventyr. Det har man även tagit fasta på i nyskrivna ”Bamse och tjuvstaden”, men missat att det krävs lite mer av en berättelse som ska hålla för ett långfilmsformat.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons