Annons
X
Annons
X

Könsroller begränsning i skolan

OJÄMSTÄLLT Flickor och pojkar har inte lika förutsättningar att lära sig och att trivas i skolan. Det slår delegationen för jämställdhet i skolan fast när slutbetänkandet i dag lämnas till regeringen. Ordföranden Anna Ekström föreslår en rad åtgärder.

I dag lämnar DEJA, delegationen för jämställdhet i skolan, sitt slutbetänkande till regeringen. Vår granskning visar att flickor och pojkar i den svenska skolan inte får lika förutsättningar att lära sig och trivas i skolan. Pojkar presterar sämre än flickor i skolan, flickor mår sämre än pojkar, flickor utsätts oftare för trakasserier och både pojkar och flickor hindras av traditionella könsroller.

Ända sedan 1960-talet har Skollagen innehållit bestämmelser om att skolan ska motverka traditionella könsroller. Samhället, skolan, arbetsmarknaden och den högre utbildningen har förändrats genomgripande sedan 1960-talet. Det förs en otålig debatt om varför det inte har hänt ännu mer.

Men för den som granskar jämställdheten i skolan är det stora intrycket att väldigt lite har hänt. Att pojkar presterar sämre än flickor i skolan är inte nytt; så har det sett ut så länge vi har mätdata, låt vara att det flickorna har kommit ikapp pojkarna i matematik och pojkarna närmar sig flickorna i engelska. Än i dag har flickorna bättre betyg än pojkarna i alla ämnen utom idrott och hälsa. Det är också ett mönster som går igen i andra OECD-länder, vilket bland annat syns tydligt i de återkommande Pisa- undersökningarna.

Annons
X

Internationell forskning om varför pojkar presterar sämre än flickor i skolan visar att skillnaderna i begåvning mellan gruppen pojkar och gruppen flickor är små eller obefintliga. Genomsnittspojken är längre och starkare men varken smartare eller
dummare än genomsnittsflickan.
Variationerna är mycket större inom grupperna än mellan dem. Många undersökningar visar att flickor lägger ner mera tid, arbete och engagemang i skolarbetet. Här finns förstås en viktig förklaring till betygsskillnaderna. Hur begåvad man än är, måste man också läsa på, anstränga sig att förstå och lägga ner tid på att lära sig. Forskningen talar om en antipluggkultur men också om vikten av att lärare, kamrater och föräldrar förväntar sig att både pojkar och flickor ska anstränga sig och lära sig mycket i skolan.

Flickorna och de unga kvinnorna rapporterar i större utsträckning än pojkarna och de unga männen en ökande psykisk ohälsa och trakasserier. Inom skolhälsovården och särskolan verkar det dock som om pojkarnas problem upptäcks lättare än flickornas problem. Vi föreslår mer effektiva insatser från skolmyndigheternas sida för att säkerställa att både pojkar och flickor får stöd.

DEJA föreslår också att skolan ska bli bättre på att motverka kränkningar i skolan. Ansvaret för att utreda och beivra kränkningar och diskriminering när det gäller barn och ungdomar i skolan föreslås helt och hållet ligga hos Skolinspektionens barn- och elevombud i stället för att som idag delas mellan inspektionen och Diskrimineringsombudsmannen.

Hedersproblematik ställer stora krav på skolans jämställdhetsarbete. Rektorer, lärare och andra vuxna i skolan måste ha kunska
per och beredskap på detta område. Varje flicka och varje pojke har rätt till utbildning, och denna rätt får inte inskränkas eller förhandlas bort beroende på till exempel kön.

Pojkar och flickor gör olika utbildningsval. I gymnasieskolan är de yrkesförberedande programmen dominerade av det ena könet, medan de högskoleförberedande programmen lockar både flickor och pojkar. Flickornas högre betyg gör dock att de dominerar på attraktiva program med höga intagningskrav. Inom högskolan dominerar kvinnorna på samtliga program utom de tekniska.

De lärare och skolledare som ska uppfylla skollagens krav och verka för jämställdhet behöver mer stöd i form av bra arbetssätt och metoder. Skolan behöver en motsvarighet till Statens beredning för medicinsk utvärdering; ett fristående organ för utvärdering av metoder och arbetssätt som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Jämställdhet brukar ses som en kvinnofråga. På skolans område är det uppenbart att en ökad jämställdhet skulle gynna både flickor och pojkar. De traditionella könsnormerna begränsar både flickor och pojkar. Jämställdhet går hand i hand med bättre kunskaper och bättre förutsättningar för barn och ungdomar att lära sig mycket i skolan och forma sina egna liv utan att begränsas av föreställningar om vad flickor eller pojkar bör göra.

Tack vare kampen för jämställdhet kan en ung kvinna idag ha ambitioner att bli vad som helst – statsminister, brandman, sjuksköterska eller cirkusprinsessa – utan att ifrågasättas i sin kvinnlighet. Den unga man som drömmer om ett yrke utanför en snävt definierad mansroll riskerar fortfarande att ifrågasättas i sin manlighet.

En ökad jämställdhet skulle för de unga kvinnorna innebära till exempel rätt till bättre löneutveckling och karriärmöjligheter, medan det för unga män skulle ge större frihet och bestämmanderätt över de egna livsvalen.

ANNA EKSTRÖM

ordförande i DEJA, Regeringens delegation för jämställdhet i skolan

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X