Könskvotering till europeiska styrelser dröjer

”Jag håller med dig om allt du säger. Jag tycker bara inte att du har med saken att göra”. När EU-kommissionen i Bryssel föreslår nog så viktiga lagar, som att man bättrar på statistiken över kvinnor i europeiska företags styrelserum, så röstar många EU-parlamentariker och regeringar ofta nej av ren ryggmärgsreflex.

Under strecket
Publicerad
Annons

Subsidiaritetsprincipen – detta fyrkantiga ord som Brysseljournalister måste lära sig innebörden av och sedan försöka skriva om utan att läsarna somnar – är den främsta orsaken till justitiekommissionären Viviane Redings misslyckande att driva igenom en EU-lag om kvotering av kvinnor i företagsstyrelser. Inte nödvändigtvis att EU:s högsta skulle vara nöjda med mansdominansen, eller inte vill dela ut böter åt män som bygger glastak över sina företagsbyggnader.

Principen, som omhuldas i EU-fördragen, går ut på att politiska beslut fattas så nära medborgarna som möjligt. EU ska inte lägga sig i det som bäst sköts av de folkvalda regeringarna. Exakt när denna princip ska åberopas är däremot omtvistad. Flera EU-parlamentariker röstar nej till precis allt, de tycker bara inte att EU ska ha något alls att säga till om.

Annons
Annons
Annons