X
Annons
X
Recension

Det fördolda/Ett litet snedsprång/Niding Konservativt snarare än elegant

Mycket blod har runnit under broarna sedan ”Morden på Rue Morgue” – denna Edgar Allan Poe-novell från 1841 som brukar framställas som grundstenen för deckargenren. Ordet deckare har sedan fått följa med trots att det är få titlar i dagens kriminallitteratur som är några renodlade detektivhistorier. Privatdetektiven har blivit så exotisk att denna i princip förpassats till kolonialkitschiga framställningar av Alexander McCall Smith eller Tarquin Hall.

På deckarhyllan löses annars mordfallen numera av allsköns löst folk såsom poliser, rättsläkare, jurister, psykologer, forskare, journalister –
you name it. Dessutom sammanförs här gärna thrillers, agentromaner och mer svårkategoriserad spänningslitteratur som inte nödvändigtvis följer vad litteraturforskaren Tzvetan Todorov kallat kriminalromanens typologi. Så vad ska man kalla rasket istället – ”spänningslitteratur”? Det blir i så fall en mycket brett tilltagen genre vilket tre nyutkomna svenska böcker kan illustrera.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X