Annons
X
Annons
X

Konkurrensen tömmer skolor

3700 gymnasieplatser står tomma i Stockholms län. Elevkullarna kommer att minska de närmaste åren samtidigt som konkurrensen mellan skolorna ökar. Nu vill Socialdemokraterna se ett tillfälligt stopp för nyetablering av skolor i Stockholm.

På kommunala Stockholms hotell- och restaurangskola fanns plats för drygt 300 nya elever. Men idag står omkring en tredjedel av de platserna tomma, bland annat på grund av konkurrensen från stadens två fristående restauranggymnasier. Elevtappet gör att skolan får drygt sex miljoner mindre i elevpeng. Samtidigt betalar Stockholms stad samma lokalhyra som när alla skolans platser var fyllda.

–Kostymen är för stor. Vi måste spara in på material och på allt som är lite extravagant, som utlandsutbyten. Nästa år går fem lärare i pension och vi kommer inte att plocka in några nya, säger tjänstgörande rektorn Dimiter Konstantinov.

Även på fristående gymnasieskolan Didaktus Jakobsberg saknades sökande elever till en fjärdedel av de 164 platserna. Enligt skolans rektor Åsa Hedberg innebär det ingen kris än så länge, men när elevunderlaget minskar i framtiden ser hon en risk att skolan tvingas banta sin organisation.

Annons
X

–Vi kommer nog att få slåss om eleverna framöver, säger hon.

Roger Mogert (S), vice ordförande i utbildningsnämnden i Stockholms stad, är kritisk till vad han kallar överetableringen av gymnasieskolor i Stockholm. Enligt Mogert kommer situationen leda till en utarmning av de skolor som finns när elevunderlaget minskar.

–Det är ett problem när en större del av pengarna går till tomma lokaler och mindre till undervisning.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    –Varje år startar nya friskolor, det är ett system som håller på att bryta samman. Vi kommer att få se friskolor som går i konkurs, och de som främst blir lidande då är eleverna, säger han.

    För att undvika konkurser och neddragningar vill Roger Mogert att regeringen möjliggör ett etableringsstopp för nya friskolor. En idé som hans folkpartistiska nämndkollega Ann-Katrin Åslund förkastar.

    –Det vore väldigt dumt att stoppa nyetablering, då stoppar vi också nya idéer och ny kompetens. Den friskola som startar sist kan ju vara den bästa, säger hon.

    Inte alla skolor har heller lika svårt att anpassa sin organisation efter antalet elever. Det fristående gymnasiet Ambassadörsakademin på Djurgården startade för två år sedan och har ännu bara 80 elever. Till terminsstarten i augusti bytte man lokaler eftersom de första lokalerna var alldeles för stora – något som är möjligt tack vare att man satsat på korta hyreskontrakt. Dessutom hyrs en fjärdedel av lärarna in som konsulter.

    –Skolan har inte hängt med övriga samhället vad gäller anställningsformer. På det här sättet kan vi både minska och växa, säger skolan rektor John Sjöberg.

    Eleverna på Ambassadörsakademin ser inga problem med att experter hyrs in på kortare kontrakt för att undervisa.

    –Det är bara roligt. Det känns väldigt anpassat efter vårt system där vi läser några kurser intensivt åt gången, säger Mattias Öman som läser tredje året på Naturvetenskapliga programmet.

    Även kommunala skolor måste lära sig att anpassa sig efter antalet elever, anser Johanna Sjö (M), ledamot i utbildningsnämnden.

    –Alla oavsett huvudman måste anpassa sig efter hur utbudet ser ut. Om man driver en skola som inte är så populär så kanske det inte fungerar. Det är klassisk hederlig tillgång och efterfrågan, säger hon.

    Hur ska man tänka som elev för att inte hamna på en skola som läggs ner?

    –Det finns inga garantier någonstans. Man får hitta en skola som verkar bra och som man tror på, säger Johanna Sjö.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X