X
Annons
X
Krönika

Mikael Mölstad: Kommer rosévinsbubblan att spricka?

Det är mycket prat om bubblor nu. Jag har hittat en till. Om du ursäktar lustigheten: jag är övertygad om att det finns en rosévinsbubbla. Inte för att vi plötsligt helt skulle sluta dricka dessa rosa viner.

Men – liksom med andra bubblor kan det inte fortsätta längre med att vi köper mer och mer för varje år. Och detta gäller inta bara i Sverige. I alla vindrickande länder har rosékonsumtionen ökat enormt de senaste decenniet. Till och med i det konservativa vinlandet Frankrike är nu fyra av tio flaskor som säljs rosa.

Systembolagets statistik kan bekräfta min bubblande spaning. I alla fall delvis. Redan förra året stannade försäljningsökningen av efter att ha ökat med tjugo procent sedan 2012. Ser vi till volym har det gått från några hundratusen liter till femton miljoner liter på ett par decennier. Men där tycks det vara stopp. Antal sorter i ordinarie sortimentet har nu peakat med runt åttio olika – från endast trettio för åtta år sedan. Vad gäller andelen av vinförsäljningen ligger det på sju procent på årsbasis med en fördubbling under sommaren.

Annons
X

Min bubbelteori baseras främst på konsumtionsmönster. Om du tillhör sommarens stora rosékonsumenter är du förmodligen yngre och inspirerad av jämnåriga. Jag är nämligen övertygad om att rosédrickandet är en generationsfråga. Bland många äldre vinkonsumenter betraktas denna rosa dryck fortfarande som fjantig. Vad de egentligen menar: rosévin är det sämsta av två världar. Varken rött eller vitt. De yngre har inga förutfattade meningar.

Efter dessa svepande funderingar kan jag också konstatera att många roséviner är på väg att utvecklas. Kvaliteten blir bättre, speciella vinstilar skapas och druvorna blir viktigare.

Bland de yngre har rosévinet blivit en livsstilsdryck – liksom Aperol spritz. Rosévin är lätt att begripa. En okomplicerad vindryck med en färg som signalerar avkoppling. Rosévin är som en god vän: den ställer inga krav. Här behöver du inte ha koll på producenter och ursprung. Druvsorten har ingen betydelse (inte ens producenten tycker det är viktigt). Få funderar över olika stilar – bara flaskans innehåll ser blekrosa ut. Även årgångar är ointressant. Rosé ska ju bara vara ungt och fräscht.

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Efter dessa svepande funderingar kan jag också konstatera att många roséviner är på väg att utvecklas. Kvaliteten blir bättre, speciella vinstilar skapas och druvorna blir viktigare. De bästa kommer att ha en djupare färg med mer karaktär av skal och fruktkött. Men det handlar inte om volymer. De nya stilarna kommer mest att tilltala vinälskare som vill ha intressanta smakvariationer.

    För de flesta konsumenter är dessa utvecklade roséer inte framtiden. För dem är rosévin en trend. Och trender går över – som vi alla vet. Om några år är det kanske fruktsyrliga vitviner som gäller igen på uteserveringarna. Eller kommer vi kanske uppskatta nygamla viner i lätt röd stil – likt en Beaujolais? Eller kommer rosévinsdrickarna övergå till fruktsyrlig öl istället? Kanske ännu mer Aperol spritz?

    I den trendkänsligaste staden i världen, New York, konsumeras mer än tjugo procent av all importerat rosévin i USA. När jag snart reser dit ska jag kolla om min spaning stämmer.

    En sak är i alla fall klar. I St-Tropez kommer inget att förändras. Där är rosé ingen trend. Det är en del av jetsettets dna sedan 1950-talet.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X