Annons
Krönika

Therese Eriksson:Komma hem samma i Lagos som i Uppland

Under strecket
Publicerad

**Jag tillbringar **ett par sommarveckor på den plats där jag växte upp. Under tiden läser jag en bok som handlar om en man som reser till sin barndoms stad. Jag känner igen mig i den boken, och jag går och formulerar tankar för mig själv som alla är varianter på idén att återvändandet hem är en universell erfarenhet. Det här är ju fånigt, tänker jag till slut. Hur kan jag ens försöka jämföra?

Min uppväxtort, en liten en i Norduppland, ligger i samma land som jag nu bor i. Jag åker dit flera gånger per år, och i mitt barndomshem – en mexitegelvilla – bor mina föräldrar fortfarande kvar. Jaget i Teju Coles roman ”Every day is for the thief” återvänder till storstaden Lagos efter femton år i USA, hans pappa är död och mamman, som han inte haft kontakt med sedan han lämnade Nigeria, har flyttat till Kalifornien. Han möter ett land som blivit alltmer korrupt, ett land där medborgarna alltmer navigerar efter oskrivna lagar och tar sig förbi hinder medelst mutor. Han möter en stad som växt avsevärt, i ett land med stora politiska vändningar. Själv irriterar jag mig på att min hemkommun, sossestyrd sedan urminnes tider, av obegripliga skäl har valt att göra bilgata av gågatan – och det är inte ens en nyhet, det har irriterat mig i flera år.

Annons
Annons
Annons