Annons
X
Annons
X

Undervisning eller sexpropaganda?

KOLUMN | ROLAND POIRIER MARTINSSON

Sexualundervisning för barn kräver eftertanke. Om världen varit perfekt borde skolan ägna sig bara åt biologin. Bortom blommor och bin finns sedan frågor om moral och beteende, som i idealvärlden är föräldrarnas privilegium, eftersom det handlar om uppfostran, inte inlärning.

Men världen är inte perfekt. Många barn tvingas att på egen hand manövrera i en normlös verklighet som innehåller både sex och droger. Det är rimligt att skolan vägleder dem i denna ständigt föränderliga och flerdimensionella labyrint. Vad bör skolan då säga?

Lagen säger att barn inte är mogna att ingå sexuella relationer före 15 års ålder. Alltså bör skolan med auktoritet och argument verka för sexuell avhållsamhet före 15. Skolan bör också förmedla den syn på sexualitet som genomsyrar lagboken och samhällsmoralen. Det innebär dels att sexualiteten uppfattas som intimt förknippad med den personliga integriteten, dels att den utgör en komplex och stark drivkraft som kräver emotionell mognad. Med andra ord bör gruppsex på Ibiza kanske inte vara våra 15-åringars första erfarenhet. Samhället bör tillåta sex från 15 år, inte kräva det.

Annons
X

Istället kan man tänka sig att barnen bör utveckla en nära känslomässig och hållfast relation med en partner, innan de lär känna varandra i biblisk bemärkelse. Då kan man förstås hinna bli 17 år före debuten. Eller 19. Eller gift.

Skolan bör givetvis också lära ut hur man undviker sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter. Men skolan vill mycket mera. Sålunda hyr den ofta in RFSU att ta hand om sexualundervisningen, vars vuxenpropaganda blir obligatorisk lektion för 14-åringar. Då förmedlas en syn på sexualiteten som liknar idrottskulturen: prova allt, träna mycket, specialisera dig sent, gärna som tiokampare. Vet föräldrar om att skolbarn tränas i tekniker för analsex i klassrummet?

Problemen är åtminstone tre. För det första, RFSU står för en sexualmoral som – av goda skäl – är ett elitistiskt randfenomen. Genom skolans försorg upphöjs den till norm för 14-åringar som inte vet bättre. Argumentet är det gamla vanliga: dessa förnuftiga livsstilsliberaler vet bättre än de inskränkta föräldrarna. Ur denna obehagliga övertygelse följer sedan en som är ännu värre: därför har RFSU rätt att köra över föräldrarna när det gäller barnens uppfostran.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    För det andra, att instruera barnen om hur de bör hantera ett avancerat, vuxet sexbeteende uttrycker outtalat en acceptans för att det också anammas av de små.

    Slutligen, om det finns föräldrar som anser det viktigt att deras barn tidigt får utforska sin sexualitet, då finns det inget som hindrar dem från att öppna de dörrarna. Men om skolan förespråkar den allra friaste synen på barns sexualitet är loppet kört för föräldrar med försiktigare filosofi.

    Vilka är dessa föräldrar med en en försiktigare syn än RFSU på sina barn sexuella utlevelser? Två saker är säkra. De betalar sin del av skatten till skolan och de är i majoritet. Så varför tillåts en marginaliserad organisation med extremliberal syn på barns sexliv tvinga på dessa föräldrars barn lektioner i analsex innan de ens är lovliga?

    Roland Poirier Martinsson är författare och filosof.
    rolandpm@gmail.com

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X