Annons

"Min kamp" var ett litterärt mandomsprov

Karl Ove Knausgårds ”Min kamp” är en bedrift i stil med bestigningen av Mount Everest.
Karl Ove Knausgårds ”Min kamp” är en bedrift i stil med bestigningen av Mount Everest. Foto: Malin Hoelstad/Rizza Alee/TT

Första delen är ett mästerverk, men det är det stora antalet sidor i den samlade romanserien som gjort honom världsberömd. Sigrid Combüchen omvärderar Karl Ove Knausgårds ”Min kamp”.

Under strecket
Publicerad

För tio år sedan läste jag i tidningen att en norsk författare skulle ge ut sex tjocka böcker om livet självt inom en tidsgräns av ett år och kalla serien Mein Kampf”fast på norska. Vad väntade du dig? frågade jag när vi möttes i ett scensamtal två år senare och han var sliten av tempot och uppmärksamheten. ”Jeg er vel litt autistisk”, svarade han.

Dels hade han inte klarat betinget ”ett år”. Dels hade hajpen kring projektet börjat växa kaotiskt. Framför allt därför att han kvalitativt uppfyllt förväntningarna i de band folk hunnit läsa. Men också därför att han skruvat upp de subjektiva sanningshänsynen i texten utan hänsyn till andra subjekt. Är det något som utmärker genren autofiktion är det frånvaron av inlevelse. Sådan bor i den så kallade psykologiska litteraturen, inte här. För hans släkting som såg en mor och en bror slungas runt i sanningscentrifug, blev det svårt att bejaka hur Knausgård med den gåtfulla energi som laddar bra litteratur, lyckats dra fram tragedins nyanser och mysterier ur en beskrivning av anhörigas metodiska förfall.

Annons
Annons
Annons