Klyschan kombinerar vaghet och sunt förnuft

Under strecket
Publicerad
Annons

För en tid sedan lades en avhandling i nordiska språk fram vid Stockholms universitet. Den har titeln ”Det är inte förrän man gör det som man förstår” och presenterar en undersökning av kommunikativa hinder vid en teaterhögskola. Författaren heter Milda Rönn och hon redovisar flera intressanta resultat. Ett av dem har särskild aktualitet med hänsyn till Konstfacks två uppmärksammade examensarbeten, den spelade psykosen och den nedklottrade tunnelbanevagnen.

En teaterhögskola är – precis som en konsthögskola – på många sätt en hybridverksamhet. Den ingår självfallet i högskolesamhället med dess krav på linjära lärprocesser, tydliga kursplaner och reglerad examination. Men den utgör också en del av teatersamhället med dess förväntningar om originalitet, individuell talang och personligt uttryck. Hur ska sådant beskrivas i kursplaner och följas upp med prov? När kan det konstnärliga uttrycket klämmas sönder av högskolesamhällets ramverk och när kan det bli alltför vidlyftigt för att passa in?

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons