Annons
X
Annons
X

Klöver gör fälten friskare

Utan konstgödsel och besprutning reser sig höstvetet jämnt och friskt på Lars Birger Johanssons och Anneke Svantessons åkrar utanför Enköping. All gödning kommer från klöver som odlas enkom för att vändas ned i jorden som växtnäring.

”Jorden blir bättre för varje år sedan vi började odla ekologiskt”, säger lars-Birger Johansson på Fröshults prästgård.
”Jorden blir bättre för varje år sedan vi började odla ekologiskt”, säger lars-Birger Johansson på Fröshults prästgård.

Rödklöverns finförgrenade rotsystem borrar sig in längs myriader av mikroskopiska gångar och luckrar upp jorden så att den uppländska leran böljar undan som en våg för plogen. Klöverns yttersta rötter trevar sig ned till två meters djup där de hämtar upp vilande näringsämnen och mineraler till de övre jordlagren.
Från luften binder klövern kväve och det var så Lars Birger Johansson på Frösthults prästgård först kom på att ta upp den gamla odlingsidén. Där vild klöver hade råkat vändas ned i jorden blev det fin fart på nästa års veteskörd.

- I dag är klövervallen motorn i hela vårt odlingssystem. Jordarna måste fungera. Har man bara organiskt bundna näringsämnen så gäller det att bygga upp och gynna strukturen på jorden. Lyckas det så får man allt annat på köpet, berättar han.
Bäst fungerar rödklöver men med åren har både bördigheten och ph-värdet i åkrarna ökat och då har vitklöver och gräs tagits med som ett komplement.
De ekologiska grödorna tar sin näring ur marken i samspel med mykorrhiza-svampar, bakterier och markens smådjur. Lars Birger Johansson tror att det gynnar näringsinnehållet och upptaget av de olika mikronäringsämnen som växterna behöver.

– Men på sikt måste man nog fundera på att återföra mer, inte minst mänskligt avfall som renats.

Annons
X

Odlingen följer en sexårig växtföljd som inleds med klövervall. Därefter följer vete, vall, vete, baljväxter och sist korn eller havre.

– Forskare som varit här och tittat säger att växtföljden är så nära optimal man kan komma. Risken för svampangrepp är minimal. Däremot kan man som ekoodlare drabbas av skadeinsekter, även om de ofta balanseras av andra insekter, och därför gäller det att sprida riskerna och odla flera saker samtidigt, säger Lars Birger Johansson.
Han betonar att odlingssättet kan fungera sämre på lättare jordar längre söderut. Nyckeln är att få klövern att utsöndra sitt kväve i lagom takt och vid rätt tid. På Frösthults gård gick det att lösa genom att slå vallen som en gräsmatta flera gånger per säsong.

Slättlandet nordväst om Enköping har i lokalpressen döpts till Sveriges eko-Mecka. Jordbrukarna har inspirerat varandra och en efter en upphört med de konventionella odlingssätten. I dag sträcker sig ekoböndernas spannmålsfält förbi den gamla järnvägsvallen och ända till horisonten.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Det är mer spännande att vara ekoodlare. Ekonomin kan gå lite upp och ned och den som inte är en duktig jordbrukare och gör saker i rätt tid klarar det inte, säger Anneke Svantesson.

    Mest har ekonomin gått upp. Betalningen har varierat från 30 upp till 120 procent mer än för konventionellt spannmål. Skördarna är visserligen 20-40 procent mindre, men det kompenseras till stor del av att man slipper kostnaden för konstgödning och kemiska bekämpningsmedel.

    – Vi vilar tungt på långa processer. Sedan jag
    började har jorden blivit bättre år från år. Skördarna och proteinhalten har ökat och nu är jorden betydligt snabbare på våren, säger Lars Birger Johansson.
    Han tror att det hänger ihop med att klövern hämtar upp mikronäringsämnen från djupa jordlager och att det organiska materialet ger upphov till ett myller av mikroorganismer som i sin tur motverkar markpackning.

    – Ornitologer säger att vi har ett rikt fågelliv och ovanligt gott om rovfågel på gårdens marker.
    Rovfåglarna äter sorkar som äter maskar som bara trivs i friska jordar.

    – När jag började för 20 år sedan sa de att det var omöjligt att odla spannmål utan att ha minst 60 mjölkkor. Men jag har massor av djur: två ton maskar per hektar. I varje gram av jorden finns tusen arter av mikroorganismer. Lägg till det 15 kilo spindlar per hektar som lever på den rika faunan.

    Annons
    Annons
    X

    ”Jorden blir bättre för varje år sedan vi började odla ekologiskt”, säger lars-Birger Johansson på Fröshults prästgård.

    Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X