Annons
X
Annons
X

Klimatmanipulering snart verklighet

Artificiella vulkanutbrott i syfte att sänka temperaturen på jorden? Det kan bli verklighet inom några år, med risk för stora miljöproblem. Nu lyfts frågan om klimatmanipulering – av både FN:s klimatpanel och ett svenskt forskarteam från Linköping.

SCIENCE FICTION PÅ RIKTIGT

Linköping År 2036, jordens medeltemperatur har stigit med ytterligare en grad. Isarna är mindre, tundran tinar och släpper ut metangas* i en allt snabbare takt.

Alla försök till globala klimatavtal har kraschat. Lokala initiativ till minskade utsläpp finns världen över, men globalt fortsätter utsläppen från olja och kol att öka.

Situationen uppfattas som desperat och det vi tänker på som science fiction blir oväntat verklighet.

Annons
X

– Om läget ses som akut och tekniken finns tillgänglig är det inte otroligt att vi får se seriösa försök att använda den, säger Björn-Ola Linnér, klimatforskare vid Linköpings universitet, och listar möjligheter:

Artificiella vulkanutbrott

Rymdspeglar

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Koldioxiddammsugare

    Mekaniska träd

    Vitmålade tak

    Ljusare moln och hav

    Teknisk manipulering av klimatet, på engelska kallat geoengineering, har gått från att vara en fråga forskarna knappt velat ta i – till att bli något som berör oss alla.

    Så sent som 2007 uttryckte FN:s klimatpanel IPCC sin skepsis; tekniken är för omogen, för långt borta, för riskfylld. I dag har inställningen förändrats. I september presenterar organisationen sin femte rapport där frågan kommer att dryftas. I ett utkast som cirkulerar finns geoengineering som en punkt under hur klimatförändringarna kan begränsas.

    Och vid Linköpings universitet drar ett forskarteam – det första i Sverige – nu i gång studier i klimatmanipulering. Hur uppfattar politiker, medier och allmänhet de många science fiction-liknande idéerna?

    Hur reagerar vi då någon berättar om en två mil hög skorsten för svavelpartiklar?

    Tekniksociolog Anders Hansson talar om just det. Tillsammans med Björn-Ola Linnér och Victoria Wibeck, som är kommunikationsforskare, ansvarar han för den helt färska satsningen i Linköping. I universitetsfiket – de tre sitter i vanlig kontorsmiljö – beskriver han engagerat det 40-tal metoder som står till buds. Konstgjorda svavelutsläpp i syfte att sänka temperaturen på jorden hör till de mer omtalade och seriösa försök har redan inletts (se faktaruta).

    Idén fick genomslag då man i början av 1990-talet såg att den filippinska vulkanen Pinatubos utbrott ledde till en global avkylning. Tanken är att svavelpartiklar skickas upp i stratosfären där de sedan ligger som ett skyddande hölje. Tekniken anses förhållandevis enkel och dessutom billig.

    –Det skulle gå att genomföra inom några år. Gamla artilleripjäser eller jetflygplan kan användas för att få upp partiklarna. En forskare skrev om två mil höga skorstenar, men det är kanske inte lika rimligt, säger Anders Hansson.

    Artificiella vulkanutbrott anses ha stor potential; tekniken ska kunna stå för så många graders sänkning som temperaturen på jorden kräver.

    Hur stora riskerna är vet ingen. Forskare befarar att monsunregnen kan rubbas och ozonlagret skadas. Tekniken rår heller inte på den försurning av haven som höga utsläpp av koldioxid leder till. På det kommer en ständigt grå himmel och solnedgångar så röda som vi aldrig sett dem.

    Exemplet med konstgjorda svavelutsläpp illustrerar också det politiska spel som kan bli verklighet. Åter till 2036, men ett scenario där endast ö-staten Maldiverna – på väg ned under vattenytan – finner situationen allvarlig nog:

    – Formellt finns ingenting som hindrar dem från att ta saken i egna händer och skicka upp svavelpartiklar i stratosfären. Internationell lagstiftning saknas, trots att ett sådant agerande skulle påverka hela klotet, säger Björn-Ola Linnér.

    Säg sedan att Maldiverna 30 år senare går bankrutt. Plötsligt upphör påfyllnaden av svavelpartiklar i det täcke som ligger över jorden. Under de år som passerat har temperaturen visserligen hållits nere, men halten koldioxid i atmosfären har fortsatt att öka.

    – Ingen vet vad som händer om man skulle bryta väldigt abrupt. Sannolikt blir läget allvarligare än om uppvärmningen skett gradvis, säger Victoria Wibeck.

    Forskningen är ännu i sin linda och fullskaliga försök går av naturliga skäl inte att utföra. Den kanske mest spektakulära metoden –och en av de säkrare –skulle vara att skicka reflekterande speglar i omloppsbana runt jorden. Alternativet är en enda gigantisk skärm placerad lite närmare solen:

    – Man talar om en storlek motsvarande Grönlands yta. Den skulle gissningsvis få tillverkas från månen, säger Anders Hansson.

    Tyvärr är läget sådant att ju mindre riskfyllda teknikerna är, desto mindre tillgängliga är de också. Ändå – eller kanske just därför – menar många att forskningen måste fortgå.

    Vetenskapsmännen talar om den dubbla risken. Att inte ha klimatmanipuleringens möjligheter att tillgå när katastrofen står för dörren vore ett högt spel. Men att använda tekniken kan också medföra fara då ingen vet vilka konsekvenserna blir.

    I dag förespråkar få forskare geoengineering fullt ut. Desto fler ser det som ett nödvändigt ont:

    – Det verkar finnas en medvetenhet om det tragiska i att alternativen över huvud taget övervägs. Men klimatmanipulation kan bli något vi tvingas använda mot vår vilja, säger Victoria Wibeck.

    *** Metangas** är en 21 gånger mera potent växthusgas än koldioxid.

    Testa dig i senaste veckornas nyhetsquiz

    V40 | Vad misstänks partiledaren för? quiz.svd.se V 39 | Vad heter den omstridda boken? quiz.svd.se V 38 | Bäst betalda fotbollsspelaren? quiz.svd.se
    Rymdparasoll och artificiella vulkaner svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X