Hela denna artikel är en annons

”Klimatmål omöjliga utan finanssektorn”

Sveriges nya klimatmål skapar möjligheter för näringslivet, men innebär inte minst en omfattande utmaning. Men är det ett realistiskt mål?
– Det här blir omöjligt utan finanssektorn, säger Sasja Beslik, på Nordea.

Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea.

Bild 1 av 1

Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea.

Bild 1 av 1
Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea.
Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea.

Inom tjugo år, senast 2045, ska Sveriges utsläpp av växthusgaser ha minskat med 85 procent. Det föreslår den så kallade Miljömålsberedningen, som därmed flyttar målsnöret ytterligare fem år närmare i tiden. Innebörden är att Sverige därmed inte skulle släppa ut något alls, netto.

Sveriges utsläpp av växthusgaser uppgick 2014 till drygt 54 000 ton så kallade koldioxidekvivalenter. Transportsektorn och industrin står tillsammans för ungefär två tredjedelar. Sammantaget har de inrikes utsläppen därmed minskat med omkring 18 000 ton sedan 1990, vilket är avstämningsåret för Miljömålsberedningens arbete.

”Behövs ett aggressivare arbete”

Nina Eklund är programdirektör på Hagainitiativet, ett samarbete mellan 13 företag och med det gemensamma målet att bidra till näringslivets klimatpåverkan. Hagainitiativets medlemsföretag, däribland Folksam, Coca Cola och Axfood, har tidigare meddelat intentionen att sänka utsläppen med 40 procent till 2020. Överlag, menar Nina Eklund, behövs ett aggressivare arbete när Sveriges mål ses i ljuset av det globala klimatarbetet.

– Världen försöker komma nära noll 2050, och ska utvecklingsländerna kunna komma ikapp så måste de få släppa ut mer. Därför har vi sagt att vi i Sverige behöver rikta in oss på att komma nära noll 2030, säger Nina Eklund.

Det, menar hon, kräver att det svenska förändringsarbetet tar hänsyn till verkligheten i näringslivet. Processindustrin bygger upp verksamheten på långsiktiga investeringar, och är därmed inte lika snabbrörlig som andra företag.

– Här talar vi om investeringsperioder på 20 till 25 år och en del företag kommer att behöva mer tid. Men en stor majoritet av alla företag kommer att kunna hantera en snabbare nedgång, säger Eklund.

Här, menar hon, vilar också ett stort ansvar på finansbranschen.

– Hur vi investerar våra pengar är oerhört centralt, och det är oerhört viktigt att finansbranschen börjar ställa krav, säger Nina Eklund.

”Stora utsläppen sker inte i Sverige”

Nina Eklund är del av den grupp sakkunniga som utöver de politiska partierna – undantaget Sverigedemokraterna – ingår i Miljögruppsberedningen.

Till de sakkunniga räknas erfarenhet från industrin, fackföreningsrörelsen och civilsamhället. Men i den mån förväntningar finns på ett större deltagande från finansbranschen, så syns det inte i beredningens sammansättning.

– Min fråga är följande: har de inkluderat finanssektorn? Svaret är nej, det har de inte. Och då är det här omöjligt. Det här har kanske en symboliskt viktig funktion, men de stora utsläppen sker inte i Sverige, de sker i Asien. Jag är jättepositiv till att ambitionerna höjs, men man måste vara realistiskt. Och så länge finanssektorn inte finns med så kommer det här inte att gå, säger Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea.

För Miljömålsberedningen återstår nu att omsätta ambitionerna i en mer konkret handlingsplan, och däribland diskutera lämpliga styrmedel. Den diskussionen väntas pågå hela våren.

En komplex fråga

Oavsett tempot i omställningen utgör den inte bara en utmaning för näringslivet, utan i många fall också en möjlighet. För företag med rätt produkter och tjänster kommer det att skapas affärsmöjligheter. Det är dock en komplex fråga, eftersom det är svårt att värdera potentiella kostnader och intäkter som ligger ojämnt distribuerade i tiden. Vad är, exempel, kostnaden för att göra för lite? Hög, tror Nina Eklund.

– Om vi inte agerar kommer det här att drabba näringslivet med enorm kraft. Det rör sig om gigantiska summor. Som vi ser det så kan Sverige vinna konkurrensfördelar genom att vara tidigt ute, för vi kan se att vi redan har klarat Sveriges tidigare klimatmål med råge, och tillväxten har ökat.

Läs mer om Nordeas arbete med ansvarsfulla investeringar här.

Observera att en fonds historiska avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Värdet på dina fondandelar kan både öka och minska till följd av marknadens utveckling och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.
Fondens värde kan variera kraftigt på grund av dess sammansättning, den marknad eller de marknader
som fonden är exponerad mot och de förvalt­ningsmetoder förvaltaren använder sig av.

Annons
Annons
Annons