X
Annons
X
Artikelsamling

Klimatkollen: I årtionden har forskningen varnat oss för detta

Sverige brinner. Grekland brinner. I Japan har tiotals dött i en extrem värmebölja. I Kanada likaså.

Om man blickar bakåt kan sommaren 2018 – i Sverige märkt av värmeböljor, torka, hungersnöd bland djur och rasande skogsbränder som flygbombas av försvaret – verka extrem. Men om man vänder blicken framåt, blir bilden en annan.

En där sommaren 2018 kan vara helt normal.

Just den här typen av katastrofer har klimatforskningen varnat för i årtionden. Ta till exempel rapporten "Klimatförändringarnas konsekvenser för samhällsskydd och beredskap" från 2012. Där varnar MSB för att Sverige kommer få mer av allt från översvämningar, skyfall till erosion längs kuster till ökad smittspridning och nya sjukdomar, till en följd av ett förändrat klimat. Och, förstås, svårare värmeböljor och betydligt högre risk för skogsbränder. Myndigheten konstaterar också att klimatförändringarna tycks gå snabbare än IPCC:s grundscenarier indikerar.

När det gäller skogsbränder specifikt finns också flera dystra spådomar. SMHI:s rapport till MSB "Framtida perioder med hög risk för skogsbrand: analyser av klimatscenarier" konstaterar att brandsäsongen i hela landet kommer att bli längre framöver. I södra Sverige handlar det om en ökning med runt 50 dagar om året, i norra Sverige en ökning med 10-30 dagar. Högriskperioder kommer att förekomma varje år.

Det här är en utveckling som kommer att kosta människoliv. I Grekland har 81 personer dött av de våldsamma skogsbränderna de senaste dagarna. I Japan dog 65 människor av värmeslag under förra veckans extremvärme, enligt landets myndigheter. Över 22 000 blev inlagda på sjukhus. En av de döda var en 6-årig pojke som tappade medvetandet under en skolutflykt. I Montreal i Kanada uppges bårhusen vara överfulla som en konsekvens av värmen, rapporterar the Guardian.

Visst, som en del som läser den här artikeln säkert kommer att påpeka: vi har haft värmeböljor förr, och hade kunnat ha även utan den globala uppvärmningen. Klimatforskaren Markku Rummukainen konstaterade just detta i en SvD-artikel härom veckan. Artikeln "Lundaforskare: Slumpen kan ligga bakom torkan" skapade en hel del debatt. Hur kan man, när värmeböljor sveper över hela det norra halvklotet, påstå att det inte är klimatförändringarna som orsakar extremvädret?

Därför att klimat är långa tidsserier av väder, och detta är en väderhändelse som har flera orsaker. I en intervju i The Guardian lyfter klimatforskaren Dann Mitchell exempelvis fram svaga jetströmmar – starka vindar på mycket hög höjd – som en delförklaring till att värmen vägrar släppa taget om norra halvklotet.

Men, som klimatforskaren Tim Osborn poängterar i samma artikel – i ett varmare klimat får den typen av fenomen mycket mer ödesdigra konsekvenser. Och, som meteorologen Martin Hedberg konstaterar på sin blogg, på grund av klimatförändringarna är värmeböljor 100 gånger mer sannolika nu än på 50-, 60- och 70-talet. Som han beskriver det: mänskligheten har dopat klimatet, det är därför det slår nya världsrekord gång på gång.

Jag själv skulle heller inte bli förvånad om framtida forskning visar att det är just klimatförändringarna som ligger bakom flera extrema väderhändelser sommaren 2018 – precis som Meteorologiska världsorganisationen WMO konstaterade efter rekordsommaren 2016.

Men ärligt talat: måste vi verkligen skrika "vad var det jag sa!" till den krympande skaran envisa klimatförnekare? Jag tycker vi ska blicka framåt i stället. Mot en framtid där detta dessvärre ser ut att bli det nya normala. Det är hög tid att vi börjar anpassa oss till den verkligheten.

PS. Köttbonden Per Dolk – en av många som nu kan tvingas nödslakta djur i torkan – sammanfattar oron för framtiden slagkraftigt i en av artiklarna nedan: "Är det en konsekvens av klimatförändringarna ligger vi jävligt illa till". DS.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X