Annons

Klimathotet vår nya religion?

Uppdaterad
Publicerad

Vädrets makter har alltid stimulerat fantasin. När det var varmt i juni, kallades det ”global uppvärmning”. När det regnade i juli bytte man till ”klimatförändring”. Och tidningarna hänger på med artiklar, där dagens väder påstås bero på vad vi äter och hur vi förflyttar oss.
Men väder är inte klimat. Påståenden är inte vetenskap. Hypoteser är inte förklaringar. En lögn blir aldrig sanning, hur ofta den än upp­repas.
Vad det handlar om, är skickligt genomförd marknadsföring av något som uppfyller alla kriterierna hos en religion. Kampen mellan ont och gott. Hot om undergång och löften om frälsning.

Som så ofta när det gäller trosfrågor, finns det de som profiterar på myten. Som vinner makt och tjänar pengar på andras övertygelse eller oro: Politiska partier. Miljöorganisationer. ­Finansministrar. Livsmedelsproducenter. Vindkrafttillverkare. Etanolproducenter. Utsläppsmäklare. Listan kan göras lång.
Med en av vetenskapen obekräftad hypotes, om att den extremt lilla andelen koldioxid i de så kallade ”växthusgaserna” kan förändra klimatet på hela jorden, kräver man våra pengar. Vi betalar, liksom avlatsköparna på Luthers tid, i tron att någon högre makt då befriar oss från skuld.
Martin Luther hade sina tvivel på effekten av avlatsbrev: Inte blev världen mindre syndig, för att somliga kunde köpa sig fria. På samma sätt är det med utsläppsrätter och skatter på koldioxid.
I religionen finns också hyckleriet. I Sverige accepterar vi skövlingen av regnskogen i Brasilien och på Borneo, för att ägarna till ”miljöbilar” ska kunna köra gratis in i Stockholm. Samtidigt syns det inga tecken på att till exempel resor med flyg och turer i motorbåtar kommer att minska.

Annons
Annons
Annons