Annons

Jesper Olsson:Klimathot orsakar språkliga mutationer

Rök väller ut ur skorstenen på ett pappersbruk i Hochfilzen, Österrike.
Rök väller ut ur skorstenen på ett pappersbruk i Hochfilzen, Österrike. Foto: FrankHoermann/TT

Mot klimatförändringar räcker inte vanligt förnuft och dådkraft, vare sig demonstrationer eller konstruktioner av koldioxidfångare. Det krävs nya sätt att tänka. Kanske är litteraturen den bästa startpunkten för ett sådant nytänkande.

Under strecket
Publicerad

I höstas utkom i USA den spektakulärt anlagda och post-Trumpska framtidsromanen ”Vox” av Christine Dalcher. Likt en vältajmad efterföljare till Margaret Atwoods ”Tjänarinnas berättelse” (1985) – som i dag förstås får nytt liv genom HBO:s serie ”The handmaid’s tale” – har ”Vox” spetsat till dystopin. Inte bara har kvinnors läsande förbjudits, de får inte yttra mer än hundra ord per dygn.

Dalchers roman kan fogas till en subgenre i floden av framtidsskildringar från senare tid: en subgenre som undersöker språkliga mutationer i en framtid omdanad av klimatförändringar, nedsmutsning, kraschade digitala system. Också de språkliga omvandlingarna skiftar: från epidemisk tystnad till dödliga ord till märkliga språkhybrider, som i Nils Håkansons ”Ödmården” (2017), också den med en direkt föregångare i Russell Hobans ”Riddley Walker” från 1980.

Annons
Annons
Annons