Annons
X
Annons
X

”Klimatavtalet kan överleva Donald Trump”

Många missar att den senaste tidens klimat­åtgärder i USA till stor del grundar sig i att högsta domstolen slagit fast att klimatförändringarna är ett hot mot människans hälsa, och att staten är förpliktigad att ­skydda sina medborgare. Det ändrar Trump inte på i brådrasket, skriver Mattias Goldmann, tankesmedjan Fores.

Donald Trump har under valkampanjen angett avvecklandet av stimulans för förnybart som en av hans prioriteringar för de första hundra dagarna som president, men han har svårt att rå på att det förnybara allt oftare är en vinnare på strikt marknadsmässiga grunder, skriver Mattias Goldmann.
Donald Trump har under valkampanjen angett avvecklandet av stimulans för förnybart som en av hans prioriteringar för de första hundra dagarna som president, men han har svårt att rå på att det förnybara allt oftare är en vinnare på strikt marknadsmässiga grunder, skriver Mattias Goldmann. Foto: Evan Vucci/AP

DEBATT | DONALD TRUMP

Efter Trumps mycket aggressiva retorik mot Kina är det otroligt att klimatsamarbetet överlever.

USA:s nästa president Donald Trump förnekar klimatförändringarna, vill omförhandla Parisavtalet och anser att utvinning av kol är en bra väg till fler jobb. Trump må vara värsta tänkbara ledare i en tid då klimatfrågan kräver avgörande beslut, men hans makt att påverka klimatpolitiken är ändå begränsad – både över de internationella klimatförhandlingarna och över USA:s energi- och klimatpolitik.

• Parisavtalet överlever: De pågående klimatförhandlingarna i Marrakech fick en veritabel kalldusch vid valet av Trump som USA:s tillträdande president. Men Parisöverenskommelsen för klimatet är skriven så att det tar fyra år att lämna avtalet – en hel mandat­period i USA, vilket förstås inte är en slump. Skulle USA lämna avtalet år 2020, fortsätter det ändå att gälla, även om länderna som står bakom skulle ­sjunka under de 55 procent av världens utsläpp som krävdes för att de skulle träda i kraft.

Annons
X

Förhandlingarna om hur Parisavtalet ska konkretiseras påverkas åt två håll; å ena sidan kommer Obama-administrationen att ro i land så mycket som möjligt på de pågående klimatförhandlingarna, COP22. Här har man stöd i att världens länder i Paris enades om att flera avgörande frågor ska beslutas redan på detta möte. Å andra sidan kommer förhandlare från andra länder att lägga mindre vikt vid USA:s position eftersom den helt visst kommer att ändras till COP23. De kan också vara mindre benägna att göra nya åtaganden inom finansiering, rapportering och nationella bidrag; områden där de förväntar sig att Trump-administrationen ändrar inriktning.

• USA lämnar andra avtal om klimatet: Allt avgörs inte i COP-sammanhang; HFC-gaser hanteras i särskilda förhandlingar som här om veckan nådde stor framgång i Kigali. Men detta avtal möter nu motvilja både från den kommande presidenten och från USA:s senat; avtalets skrivningar är sådana att det till skillnad från Parisöverenskommelsen måste behand­las där.

USA:s särskilda klimatsamarbete med Kina, de två största utsläppsländerna, var helt avgörande för klimatframgången i Paris. Men efter Trumps ­mycket aggressiva retorik mot Kina – som han beskyllt för att mer eller mindre ha hittat på klimathotet för egen vinning – är det otroligt att samarbetet överlever. Också den regionala överenskommelsen med ­Kanada och Mexiko får svårt att överleva, både på grund av Trumps hårda linje mot Mexiko och på grund av själva sakinnehållet.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    • Pengarna sinar: Helt avgörande för klimatframgången i Paris i fjol var löftena om omfattande klimat­finansiering. Sverige ger mest i världen per capita till Gröna Klimatfonden, men i reda tal är de stora ländernas bidrag naturligtvis viktigare. USA har utlovat 3 miljarder dollar till fonden, och hittills utbetalat 500 miljoner. Trump har kraftfullt kritiserat dessa utbetalningar, som han menar att man inte ens vet vad de går till, och det är inte troligt att han skulle betala ut den återstående summan. Ställer USA in dessa betalningar, så kan andra länder se det som en chans att backa från sina löften om klimatfinansiering. Sker det så är hela implementeringen av avtalet i gungning eftersom många låg- och medelinkomstländers klimatåtaganden har gjorts utifrån löftena om klimatfinansiering.

    Därtill är USA en viktig finansiär för en rad klimat­projekt som löper stor risk att ställas in om – eller snarare när – USA lämnar dem. För svensk del gäller det till exempel Power Africa, där Sida samarbetar med USAID.

    • Kol och olja gynnas, men delstater driver på förnybart: Trump vill gynna olje- och kolutvinning i USA, vilket kan bli svårt att förena – en anledning till att kolindustrin går dåligt är att USA så snabbt ökat den egna oljeutvinningen. Trump har under valkampanjen angett avvecklandet av stimulans för förnybart som en av hans prioriteringar för de första hundra dagarna som president, men han har svårt att rå på att det förnybara allt oftare är en vinnare på strikt marknadsmässiga grunder. Därtill försvåras en omställning i fossil riktning av att många delstater – även under republikansk ledning – arbetar för en grön omställning.

    Trump har också att hantera att det nu är fler som jobbar med sol- och vindkraft än med kolkraft. Då kolsatsningen är ett nollsummespel eller direkt nega­tivt för amerikanska jobb så är det klart mindre attrak­tivt för Trump.

    • Domstolen skyddar klimatet – av hälsoskäl: Många missar att den senaste tidens klimatåtgärder i USA till stor del grundar sig i att högsta domstolen slagit fast att klimatförändringarna är ett hot mot människans hälsa, och att staten är förpliktigad att ­skydda sina medborgare. Det ändrar Trump inte på i brådrasket; även om han till tider har uttryckt en vilja att styra domstolarna så är den amerikanska makt­balansen tydlig och starkt skyddad.

    I sitt vinnartal talade Donald Trump om att fördubbla USA:s ekonomiska tillväxt, lyfta de svaga, skapa jobb och utvidga infrastruktur. För att uppnå detta bör USA satsa på modern teknik, utbildning, forskning och hållbara städer – så skapas jobben och tillväxten, medan ökade satsningar på fossila bränslen och minskade anslag till utbildning och forskning riskerar ge motsatt effekt. Det är till detta vi får
    sätta vår lit; omställningen till förnybart och effek­tivitet är så självklart logisk att inte ens den första uttalade klimat­skeptikern att leda ett land kan stå emot.

    Mattias Goldmann

    vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores

    Mattias Goldmann, tankesmedjan Fores. Foto: Pressbild
    Annons
    Annons
    X

    Donald Trump har under valkampanjen angett avvecklandet av stimulans för förnybart som en av hans prioriteringar för de första hundra dagarna som president, men han har svårt att rå på att det förnybara allt oftare är en vinnare på strikt marknadsmässiga grunder, skriver Mattias Goldmann.

    Foto: Evan Vucci/AP Bild 1 av 2

    Mattias Goldmann, tankesmedjan Fores.

    Foto: Pressbild Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X