X
Annons
X

Klassiska krogar från SvD:s arkiv som håller än

Päron i kolasås gjorde succé på Sturehof 1978, Operakällan omnämns redan 1884. Vissa restauranger blir aldrig impopulära, konstaterar SvD:s krogredaktör Joanna Drevinger som utifrån nya tidningsarkivet ger en historisk inblick vad gäller sju legendariska Stockholmskrogar.

Vilka restauranger håller än? SvD:s Joanna Drevinger dyker i SvD:s nyöppnade arkiv – scrolla vidare för att läsa vad hon hittade.

Foto: SvD arkiv/ Lars Pehrson Bild 1 av 3
Bild 2 av 3
Bild 3 av 3

Del 1 av 7

Vilka restauranger håller än? SvD:s Joanna Drevinger dyker i SvD:s nyöppnade arkiv – scrolla vidare för att läsa vad hon hittade.
Vilka restauranger håller än? SvD:s Joanna Drevinger dyker i SvD:s nyöppnade arkiv – scrolla vidare för att läsa vad hon hittade. Foto: SvD arkiv/ Lars Pehrson

Sturehof: "12 kronor för dessert som gommen minns"

undefined

Sturehof med sin klassiska meny, och Jonas Bohlins lika klassiska inredning är en av de mest namnkunniga krogarna i Stockholm. Enligt restaurangens hemsida inleddes dess historia med att en Ernst Marcus öppnade ölstugan Malta 1897. 1905 bytte han namn på krogen till Sturehof och den drevs inom samma familj fram till 1976. I SvD:s arkiv nämns dock Restaurang Sturehof vid Stureplan redan första gången i juli 1889. Då i samband med en avskedsfest efter en föreställning av "Meningarne". Om det är samma lokal som i dag är oklart.

undefined

1978 recenseras Sturehof av Bengt Frithiofsson, som startade SvD:s krogrecensioner, under vinjetten Krogrundan. Restaurangen får tre stjärnor av fyra, vilket då ska borga för "Utsökt kök, alltid med hög och jämn kvalitet."

Bengt Frithiofsson är särskilt nöjd med rätten stuvad lake som serveras med rom och lever för 22 kronor. Och han skickar med en uppmaning, som vittnar en hel del om tidsepoken: "Är ni intresserad av de desserter som gommen minns flera dagar efteråt? Prova Sturehofs päron i kolasås med grädde. Kolasåsen är ljus gräddig och len, päronen mjuka och saftiga. 12 kr, inte så billigt men de slantarna förgyller en hel dag. "

Krogrundan om Sturehof svd.se
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Bild 1 av 3
Foto: Lars Pehrson Bild 2 av 3
Foto: Ingvar Karmhed Bild 3 av 3

Del 2 av 7

Wedholms fisk: ”De står som stim i dörren”

undefined

Bengt Wedholm var den kock som gjorde pizzan riktigt känd i Sverige med Östergöks pizzeria 1968. Wedholms fisk, vid Nybrokajen, öppnade han 1981 och restaurangen fick senare en stjärna i Michelinguiden. Bengt Wedholm dog 2001 men Wedholms fisk lever kvar.

Svenska Dagbladet skriver första gången om Wedholms fisk i samband med restaurangens öppning. Några månader senare recenseras krogen och får lysande omdömen av Bengt Frithiofsson: "Gästerna har inte låtit vänta på sig. De står som stim i dörren särskilt under lunchtid." Han skriver vidare att man kan se allt från Sals, till Benny Andersson och den franske ambassadören Gérard Gaussen här."

undefined
Foto: Lars Pehrson
undefined
Foto: Ingvar Karmhed

När SvD Krogguiden senast testade Wedholms fisk i mars 2015 kallades restaurangen för Stockholms fisktempel och de menade att det enda som saknades var information om fiskarnas ursprung.

Den första recensionen av Wedholms fisk svd.se
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Bild 1 av 2
Foto: Jurek Holzer Bild 2 av 2

Del 3 av 7

KB: ”Klassiker som står sig väl”

undefined

Konstnärsbaren, eller KB, som alla kallar krogen, hette Konstnärsbuffén från och med 1897 då matservering först öppnade i lokalerna. 1931 fick serveringen fullständiga rättigheter och började kallas för Konstnärsbaren.

I SvD nämns restaurangen första gången 1936 i en Kar de mumma-krönika: "Själv längtade jag efter te i går vid middagstiden. Jag gick in på den lilla trevliga Konstnärsbaren vid Smålandsgatan. Där sutto en massa konstnärer i åldern femton till sjutton år. Jag slog mig ned vid ett ledigt bord, kallade på en servitris och sade: En kopp te."

Krönikan handlar om hur svårt det är att få en kopp te på en bar och Kar de mumma skriver: Skulle inte den mycket ungdomliga publiken på dessa konstnärsbarer må bättre av te och saft än av "Saratoga-cocktail", "Felande  länken" och "Little Girl Cocktail"

undefined
Foto: Jurek Holzer

Mer nöjd är Bengt Frithiofsson som 1978 recenserar KB och ger restaurangen två stjärnor av fyra, vilket innebär "Bra kök, ärligt lagad mat på bra råvaror".

Han beskriver hur "råbiffen är väl tilltagen och draperad med kapris, råriven pepparrot, lök och äggulan i mitten. Pris 27 kr."

När SvD Krogguiden testar KB våren 2015 är det under rubriken "Klassiker som står sig väl". Recensenterna är särskild nöjda med den prisvärda dagens husman.

Läs om Kar de mummas jakt på en kopp te i Stockholm svd.se
Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Bild 1 av 2
    Foto: Ingvar Karmhed Bild 2 av 2

    Del 4 av 7

    Operakällaren: "Tillhör de stora restaurangerna”

    undefined

    Operakällaren är kanske den restaurang i Sverige som bäst hållit stilen, mycket tack vare den oslagbara miljön. Operakällaren nämns första gången i SvD 1884, i en form av krönika. I SvD:s arkiv finns det över 11 000 träffar för just Operakällaren.

    1975 gör "Stockholmsronden" en guide till restauranger för söndagsmiddagen. Om Operakällaren där tre rätter detta år kostar 33 kronor skrivs: "Operakällaren tillhör de stora restaurangerna, de som får tre stjärnor och en massa gafflar i Guide Michelin – om de ligger i Paris. Nu ligger Tore Wretmans gastronomiska tempel vid Strömmen och inte vid Seine, men trots det är köket av fransk klass."

    undefined
    Foto: Ingvar Karmhed

    2010 recenserar SvD Krogguiden Operakällaren som då nyligen förlorat sin stjärna i Michelinguiden. SvD Krogguiden konstaterar att personalen på restaurangen är värda en stjärna i sig och skriver:

    "Operakällaren behövs i den svenska krogvärlden. Inte bara som hovleverantör till kungliga bröllop utan som en trygg plattform för den goda kokkonsten. Låt jakten på den tappade stjärnan börja med en knivsudd självkritik i köket. Det kommer att räcka."

    2014 fick Operakällaren åter en stjärna i Michelinguiden.

    Krogarna som var bäst för söndagsmiddag 1975 svd.se
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 3
    Bild 2 av 3

    Skådespelaren Örjan Ramberg, gäst på restaurang PA & Co även 2007 då bilden är tagen.

    Foto: Lars Pehrson Bild 3 av 3

    Del 5 av 7

    PA & Co: "Stället för artister och rockmusiker"

    undefined
    Foto: Tomas Oneborg

    PA & Co på Riddargatan är kanske mest känd som miljö i Carina Rydbergs självbiografiska roman "Den högsta kasten" där författaren tillbringar mycket tid och förälskar sig i en av de andra stamgästerna. Krogen har alltid varit svårt att få bord på – det går inte att boka – och lockat till sig ett särskilt klientel.

    I en guide till vilka som går vart i Stockholms krogvärld som publiceras i SvD:s bilaga Weekend 1987 beskrivs PA & Co som det ställe dit särskilt artister och rockmusiker går: "Speciellt på fredagarna har vi fått en rockstämpel på oss, säger Peller Sturen på PA & Company. Då brakar det loss ordentligt."

    undefined
    Skådespelaren Örjan Ramberg, gäst på restaurang PA & Co även 2007 då bilden är tagen.
    Skådespelaren Örjan Ramberg, gäst på restaurang PA & Co även 2007 då bilden är tagen. Foto: Lars Pehrson

    Och i en "novell" från 1991, "Hitta den rätta bland inneställena", skriver Stina Hedlund: "PA & Co är ändå en klassiker i sammanhanget resonerade Simon, ringde upp polaren Niklas och stämde träff i baren. En halvtimme gick, en timme, inget bord fick de. Och där satt minsann Örjan Ramberg och hade det mysigt och de där nöjesjournalisterna bara pratade högre och högre."

    När SvD Krogguiden testade PA & Co hösten 2015 konstaterades att tiden inte sprungit ifrån restaurangen.

    Läs novellen här. svd.se Se vem som gick vart i Stockholms uteliv 1987 svd.se
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Bild 1 av 2
    Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 2

    Del 6 av 7

    Rolfs kök: ”Här sitter unga i sin Annie Hall-kostymering”

    undefined

    1989 nämns Rolfs kök för första gången i samband med öppningen och bara en dryg månad senare recenseras restaurangen av Bengt Frithiofson. Klientelet på den nyöppnade krogen beskrivs: "Här möts många unga stamkunder kvällstid, här sitter unga i sin Annie Hall-kostymering med hattarna på. Det är en okonventionellt blandad publik som ger trivsel direkt. Ensamätare har tidningsstället direkt vid dörren."

    undefined
    Foto: Tomas Oneborg

    Då kommenterades den speciella inredningen, skapad av Thomas Sandell och Jonas Bohlin. Och allt är fortfarande sig likt vilket gör Rolfs kök till designhistoria.

    I dag drivs Rolfs kök av Klas Ljungqvist och Johan Jureskog, som också äger AG på Kungsholmen.

    SvD Krogguiden testade Rolfs kök 2015 och konstaterade då att restaurangen fortfarande är att räkna med:

    "God design, hög kvalitet på mat och bra service är det som bär i längden. Det har man fattat här":

    Läs hela recensionen från 1989 här. svd.se
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 2
    Bild 2 av 2

    Del 7 av 7

    Tranan: ”Ett gastronomiskt magplask”

    undefined
    Foto: Malin Hoelstad

    Restaurang Tranan har funnits på samma plats sedan 1930-talet. Första gången den nämns i SvD är 1935, då i en dödsannons och som "Kafé Tranan". Några år senare, 1942, blir ett bråk utanför, till en notis i Svenska Dagbladet.

    1984 recenseras "Kafé-Restaurant Tranan" av Bengt Frithiofsson som kallar krogens Vol-au-vent för ett gastronomiskt magplask. I övrigt är han överlag nöjd med krogen som vid tiden tydligen genomgått en renovering i såväl matsal som kök.

    undefined

    Två år senare nämns Tranan i en intervju som görs med Jonas Gardell på just Tranan, eftersom restaurangen är hans favoritställe.

    "Han syns, han märks, han noteras även av de på Tranan som försöker verka blaserade och ointresserade."

    Det har gått några år sedan SvD Krogguiden recenserade Tranan, men 2009, tyckte man att restaurangen stod sig bra. Och fortfarande 2016 är Tranan ett välbesökt kvarterskrog vid Odenplan.

    Intervju med Jonas Gardell på Tranan svd.se Läs hela Bengt Frithiofssons recension av Tranan svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X