Bengt-Göran Kronstam:Klassikerna vinner rosékampen

Bengt-Göran Kronstam

Fler och fler dricker rosévin året om, även om den absoluta höjdpunkten infaller när solen värmer som mest. Lägligt lanseras då en yppig samling primörer. Orsak eller verkan? Ja, säsongslanseringarna har stimulerat både fräschör och efterfrågan. Den senare har i sin tur stimulerat ett större utbud.

Under strecket
Publicerad
Annons

Helt krasst skulle jag utan tvekan kunna sortera bort mer än hälften av rosévinerna, som varken tillför upphetsning eller valfrihet. Likriktningen är nämligen påfallande och det är den kurviga Provenceflaskan, gemenligen kallade Brigitte Bardot, som står modell när utmanarna ger sig in i kampen.

Det senare gäller inte bara flaskformen, utan i lika hög grad innehållet. Rosévinet från Provence är ljust rosa med en svagt orange nyans. ”Pelure d’oignon”, kallas detta på franska: lökskalsfärg. Däremot går det inte att kalla fransmännens ”vin gris” för ett rosévin med knorr. Kulören är inte ens grisskär, snarare blekrosa.

Färgnyansen är viktig för smakupplevelsen. Även erfarna vinprovare upplever ett rosafärgat vin som sötare än samma vin utan kulör. Att göra en vinprovning med förbundna ögon kan därför ge oanade (läs: oönskade) resultat. Lägg därtill serveringstemperaturen och det kan krävas både erfarenhet och tur för att bedöma om du har vitt, rött eller rosé i glaset.

En strikt och opåverkad granskning av roséutbudet visar dock att skillnaden tyvärr är större i pris än i kvalitet. Det finns billiga fynd att göra och dyra fallgropar att falla i.

Annons
Annons

En gemensam nämnare blir att det är klassikerna som vinner. Då handlar det främst om Frankrike, men faktiskt inte uteslutande om Rivierans guldgossar. Minst lika frestande är det som kommer från Loire, Bourgogne, Korsika och Côtes-du-Rhône. Tyskland och Österrike är två andra vinområden som överraskar.

Med denna kunskap är det inte bara förbluffande, utan direkt genant att Systembolaget enögt tittar åt annat håll.

Allra bäst smakar emellertid det rosévin som kommer från Bandol, öster om Marseille. Detta är också ett undantag när det gäller hållbarheten: medan 99 av 100 roséer bör drickas innan hösten färgar såväl natur som törst vinröd kan bandolroséerna utvecklas både ett, två och i bästa fall flera år. Med denna kunskap är det inte bara förbluffande, utan direkt genant att Systembolaget enögt tittar åt annat håll.

Ytterligare en lärdom av årets rosémaraton är att vinnarna i första hand återfinns bland tillfälliga lanseringar och i beställningssortimentet. Som vanligt föredrar jag det senare, där inte tillgången är kvoterad av någon räknenisse på Systemets högkvarter.

Hur som helst krävs det oftast mer än ett besök i förbifarten för att hitta rosé med verklig stil, klass och fräschör. Själv undviker jag av detta skäl helt rosévin i box, men du som ändå väljer denna förpackningstyp bör absolut kontrollera så att boxen är fylld i närtid!

Inom fyra månader efter tappningsdatum (som anges på boxen) bör boxen vara lika torr som den önskesommar vi alla längtar efter. Det i särklass bästa köpet är 2016 Puycheric Syrah Rosé (199 kr/3 liter), ett rosévin som överglänser de flesta budgetalternativ i flaska.

Torrt ska det vara, även när det gäller själva vinet. Här har du är ett skäl till att jag helt ratar de neonröda drinkroséerna. Detsamma gäller allt som går under beteckningen white zinfandel, en rosétyp som är lika eftertraktad som ett skavsår, och de pärlande rosévinerna som följer samma bana som Mateus: det vill säga ur munnen och i spottkoppen.

Av utrymmesskäl har jag utelämnat ytterligare en rosétyp, den sprudlande fanfar som härstammar eller har sin förebild i Champagne. Grundtipset där är den ständiga favoriten Rotari Rosé, framför allt i magnum (119 kr eller 229 kr/1,5 liter).

Lägger du till en slant är det likaledes italienska Monte Rossa Flamingo Rosé Brut (189 kr) ett suveränt rosébubbel och bland ädel skumpa förtjänar såväl Louis Roederer ( 569 kr), Bollinger ( 599 kr), Pol Roger (570 kr) och Veuve Clicquot Rosé ( 604 kr ) sina utropstecken. Samtidigt kan man dock konstatera att roséchampagne kostar mer än vanlig skumpa, utan att de smakar bättre.

Annons
Annons
Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons