Klagorop i de aningslösas dal

DRESDEN På fredag har det gått 70 år sedan barockstaden Dresden bombades bort från jordens yta. SvD:s Lotta Lundberg reser till den återuppståndna staden, där den islamkritiska rörelsen Pegida vuxit fram.

Under strecket
Publicerad
Döda kroppar i skyddsrum i Dresden.

Döda kroppar i skyddsrum i Dresden.

Foto: REUTERS/WILLY ROSSNER
Bilderna av ett Dresden i ruiner.

Bilderna av ett Dresden i ruiner.

Foto: REUTERS
Under två dygn, elva veckor före Tysklands kapitulation och två veckor efter Auschwitz befrielse, förvandlades barockstaden till ett hav av eld – ett Pompeji där 25 000 Dresdenbor brändes ihjäl, medan konstskatter smälte, barnvagnar brann och kyrktorn krossades.

Under två dygn, elva veckor före Tysklands kapitulation och två veckor efter Auschwitz befrielse, förvandlades barockstaden till ett hav av eld – ett Pompeji där 25 000 Dresdenbor brändes ihjäl, medan konstskatter smälte, barnvagnar brann och kyrktorn krossades.

Foto: REUTERS
Flaggviftande Pegida-anhängare i Dresden den 25 januari i år.

Flaggviftande Pegida-anhängare i Dresden den 25 januari i år.

Foto: JENS MEYER/AP
Döda kroppar efter bombningarna bränns nära Segermonumentet i Dresden den 25 februari 1945.

Döda kroppar efter bombningarna bränns nära Segermonumentet i Dresden den 25 februari 1945.

Foto: ALAMY/AOP
Annons

Den 13 februari 1945 var en fettisdag. När bomblarmet gick vid niotiden var det många som aningslöst fortsatte fira sista kvällen innan i fastan – tills himlen lyste upp som ett fyrverkeri, syret försvann och allting plötsligt brann.

De var ”fångade i detta ögonblicks bärnsten”, skriver Kurt Vonnegut i ”Slakthus 5” – eller ”En skyldighetsdans med döden”, som romanen också kallas.

Annons
Annons
Annons