Perfect Guide

Kjell Häglund: ”Är fotbollslandslaget för homogent?”

När Fotbollsförbundet höll presskonferens om VM-uttagningarna ställdes den allra första frågan inte av någon sportjournalist utan av en reporter på P1-radioprogrammet Konflikt. Och den handlade inte om spelaregenskaper eller tufft matchschema utan om mångfald.

Annons
X

"Det här laget är ju betydligt mindre blandat när det kommer till spelarnas ursprung än både tidigare landslag och hur resten av fotbolls-Sverige ser ut i dag", menade han.

Och vårt land är ju numera så funtat politiskt att den ena halvan av befolkningen (det vill säga de tio procent som står för hälften av internettrafiken) hatar och hånar vänstersekten Sveriges Radio, medan den andra halvan ser mångfaldsfrågan som en självklar följd av en redan årslång debatt om förbundskapten Janne Anderssons konservativt kritvita laguttagningar och sommarpratar-krav på att spelarna ska kunna nationalsången.

Det var dock våra mest tongivande fotbollsjournalister som tog spets. Först vågade Erik Niva ställa den provocerande enkla och relevanta frågan direkt till förbundskaptenen: "Varför är det inga andra generationens invandrare i landslaget längre sedan du tog över?"

På måndag gör Sverige sin första VM-match. Och något känns fel. Jovisst, jag mår illa över att VM arrangeras av det land som håller på att slita sönder hela världen med sina påverkanskampanjer, och som underblåser även den svenska polarisering som jag beskrev inledningsvis. Men när väl domaren blåst igång random VM-match skiter jag i det. Då är det ju FOTBOLLS-VM. Det största som finns i livet, enligt min eviga inre tolvåring.

Nej, det är just det här med Janne Anderssons invandrarbefriade trupp.

Jag säger inte att han tagit ut helt fel lag. Påstår ej heller att han ogillar spelare med utländsk bakgrund. När han tog allsvenskt guld 2015 med IFK Norrköping, det som ytterst gjorde att han fick jobbet, var det de utländska stjärnorna som tackade för hans förtroende genom att ösa in tio mål de sista fyra matcherna.

Ändå: samma år vann Sverige fotbolls-EM för juniorer med ett fantastiskt mångkulturellt lag och med en modern spelflexibilitet som uttrycktes i en avgörande, guldvinnande förmåga att vända matcher, vända matchbilder.

Sveriges VM-lag 2018 har ingen sådan förmåga utan är turneringens mest lättlästa lag, snart ensamt kvar i världen om att spela 4–4–2.

Jag skämdes lite när Konflikt-reportern ställde sin självparodiskt formulerade presskonferensfråga. Men svensk landslagsfotboll har verkligen ett problem att lösa. Jag insåg det när Fotbollskanalens Olof Lundh i höstas frågade Janne Andersson om inte Sverige borde ha någon enda person i den 18 man starka ledarstaben med invandrarbakgrund, och Andersson svarade: "Nej, varför då, jag har tränat spelare från många länder och Peter (Wettergren, assisterande förbundskapten) har både jobbat på fritidsgårdar och med missbrukare."

Det är hårresande illa tänkt och formulerat. Svensk fotbollsverksamhet 2018, både bredd och elit, är per definition mångkulturell. Det kräver en djupare utbildning, representation och passion.

Vårt VM-lag företräder ingenting av detta.

Utforska Perfect Guide Shopping

shopping bag

Shoppa redaktionens favoriter, det bästa inom mode, inredning och skönhet. Exklusiva erbjudanden och samarbeten för våra läsare

TA MIG TILL SHOPPEN!

Till Toppen