X
Annons
X

Johan Lagerkvist: Kinesisk film politisk under ytan

Något måste offras för att hålla kursen mot slutmålet – ett enat Kina. Detta tydliga politiska budskap i Zhang Yimous nya storfilm ”Hero” har gått många västerländska bedömare förbi. Få känner till vilka förändrade materiella villkor som kinesisk film har fått de senaste åren.

Publicerad

Ett ministermöte som världshandelsorganisationen WTO höll i mexikanska palmidyllen Cancún avslutades nyligen under misslyckade former. Mötet ådagalade en för många förvånande enighet mellan Tredje världens länder. I synnerhet de befolkningsrika länderna Brasilien, Indien och Kina bidrog till att ett nytt handelspolitiskt maktblock tog gestalt under beteckningen Grupp 20 plus. Syd- och österlänningar markerade sin irritation över västerländskt exportstöd till egna jordbruksprodukter, medan västerlänningar ville diskutera reduktion av tillträdeshinder på utvecklingsländernas ”nya” marknader. Ett belysande exempel på hur enträget västerländska affärsmän betraktar dessa marknader är Hollywoodproducenters intresse för framtida filmexport till Kina. Folkrepublikens tre år gamla bilaterala WTO-avtal med USA innehöll förpliktelsen att öka importen av amerikansk film till 20 stycken per år.

Många är de Hollywoods filmmagnater som nu när förhoppningar om den kinesiska regeringens beredskap att bortförhandla filmområdet i handelssamtal med USA. Anledningen skulle vara att inga ”riktiga jobb” står på spel i denna för kineserna obetydliga näring; bara en uppsättning luddiga och ideologiska värderingar på reträtt. Grandiosa drömmar som denna, om den oändliga kinesiska marknaden, kommer och går genom historien. Även om man inte med säkerhet kan punktera just denna dröm, signerad den kaliforniska drömfabriken, kan man betvivla de amerikanska filmdirektörernas förhoppningar om plötsliga kinesiska eftergifter och lättvunna segrar.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X