Design

Kika in hemma hos Micael Bindefeld

Hemma hos festfixaren Micael Bindefeld är trädgården mer än blommor och bin – den är ett sinnestillstånd.

– Om jag vore en växt? Ja, då vore jag definitivt rabarber, upp tidigt, sur men väldigt härlig med rätt mängd socker, säger Micael Bindefeld och ler.

Annons
X

Här står vi med trädgårdsmästaren Bindefeld, inte festfixaren, med nävarna i jorden, långt ifrån galasalongerna och filmpremiärerna. Stans nyckfulla trendvind har bytts mot ljus, ljuv och lantlig sensommarbris. För nitton år sedan köpte festfixaren sitt sommarhus i Aspvik på Värmdö. Då var den 8000 kvadratmeter imponerande tomten helt igenvuxen, och även om boningshuset ritades av ikonen Ragnar Östberg – år 1937 – så kännetecknades blomstrens arkitektoniska ideal mer av absurdism än funktionalism.

– Det har tagit nära en mansålder att få trädgården i ordning. Nu är den som jag vill ha den, även om en trädgård aldrig blir riktigt färdig. Förresten, det är inte en trädgård, det är mer av en park.

undefined
Foto: Åsa Liffner

Huset med sina 130 kvadrat i stram stil kompletterar den prunkande trädgården där familjen vistas så ofta de kan. Sitt urbana hem har de på Östermalm. Fascinationen för det gröna kommer från det starkaste av växter, familjeträdet. Micaels rötter går närmast till Göteborg, precis som rabarberns komiskt nog – den sägs ha odlats i Sverige första gången i en av Göteborgs stadsdelar – och kärleken till odling fick den framtida festikonen med sig i tidig ålder, på sommarstället på västkusten.

Vintertid i växthuset härbärgerar fuchsior, olivträd, citronträd och en gigantisk mängd pelargoner. På våren flyttar de ut – som barn till slut flyttar hemifrån – och då blir växthuset istället ett vackert uterum för middagar, möten och magi. Här inne tronar en ansenlig mängd tomatplantor, hela taket av dignar av klättrande melonplantor och gurkor. Närodlat à la Bindefeld innebär avstånd på några meter från hushållets skafferi.

Aspvik är nu inte bara en plats – för Micael är det ett tillstånd av ro och kontemplation, men det är också en servis. Det var för två år sedan han fick frågan från Fyrklövern om att designa en servis. Han antog utmaningen såsom han antar sekatören i trädgården – med entusiasm, energi och en estetisk ådra.

– Det var lite av en dröm. Jag är besatt av porslin. Särskilt på mina resor köper jag mängder. Det behöver inte vara dyrt utan kan kosta några kronor på en marknad i Nepal, men frakten blir kostsam, skrattar han.

undefined
Foto: Åsa Liffner

Servisen Aspvik på 24 delar har – såklart – blommor på dekoren. Som kreatör kan man resa till andra sidan jorden för inspiration, men Micael behöver bara titta ut genom fönstret: pionerna, vallmon och visornas egen melankoliska fixstjärna, förgätmigej. Men så har vi de där familjerötterna igen, de ger sig ständigt till känna, även i servisen.

– Jag har helt klart inspirerats av min mormors egenhändigt målade porslin. Jag har fortfarande kvar hennes sköra små koppar med handmålade blommor på varje del. De är jag rädd om.

Servisen är i göteborgskt blåvitt men har även asiatiska toner då porslin Micael köpte i Vietnam omedvetet funnits med i tankarna.

– Det är en modern tolkning av en klassisk look. Lite som med blåbär-och-mjölk, säger han och ler.

undefined
Foto: Åsa Liffner
undefined
Foto: Åsa Liffner

Dukning, trädgårdsarbete och festfixande är tre grenar som alla har något gemensamt – det är den avvägda matchningen som ger de goda resultaten. Micael blandar gärna udda tallrikar och glas, och däri ligger också hans framgång som Sveriges Festfixare No 1, att bjuda in kända filmstjärnor jämte okända forskare. Mixen bidrar till det goda samtalet, mångfalden, olikheterna, och i en värld där mycket kan handla om att synas till varje pris, när som helst och hur som helst, så lever Micael själv under devisen "se men inte synas" – likt en makthavare, kändislivets Wallenberg.

– En trädgård handlar mycket om vilka blommor du parar ihop.

Micael ser parallellerna mellan att odla relationer i rabatten och på fester. Vissa människor och växter trivs absolut inte i varandrassällskap, invasiva arter såsom jordärtskockor och lupiner kan likt kändislivets alltför extroverta karaktärer fullständigt ta över festen, även den i trädgården.

Det var morfadern som fick "den lilla professorn" att odla sitt trädgårdsintresse vid sommarstället på Vallda. Han dog när Micael var 8 år, men frön planterades i den lilla pojken som vuxit sig starka genom åren, en tro på blommor och växter som en symbol för livet, särskilt när marken trampas av hårda, bruna skor. Farföräldrarna flyttade till Göteborg på 30-talet när klimatet för judar blev för hårt under nazisternas Tyskland, och av farfaderns nio syskon överlevde endast tre Förintelsen. Den historien – och en personlig resa till bland annat Treblinka och Auswitch– fick Micael Bindefeld att starta en stiftelse som stödjer kulturprojekt vilka berättar om det ohyggliga, Förintelsen.

Berättandets konst växer parallellt med blommornas, eller som Cicero uttryckte saken för länge sedan: "Den som har en trädgård och en boksamling saknar intet."

Blommor är livet. På så många sätt.

Särskilt hemma hos Micael Bindefeld i Aspvik.

VEM
Micael Bindefeld, festfixare och pr-profil som nu designat en servis för Fyrklövern. Make och son. Två katter.

VAR
Aspvik, Värmdö. Även våning på Östermalm.

HUR
Hus ritat av arkitekten Ragnar Östberg, 130 kvm. Park på 8000 kvm. Växthuset ritat i samarbete med arkitekten Magnus Dahl.

Till Toppen