Foto: Jesper Florbrant
Design

Kika in hemma hos Christophe Dolhem

Denna designvecka besöker vi designern Christophe Dolhems hem på Östermalm.

Ovanför Birger Jarlsgatan uppe på en höjd ligger Eriksbergsområdet med kullerstensklädda gator och stillsammare vardagstempo. Här bor fransmannen Christophe Dolhem. Född i Paris 14:e arrondissement på vänstra stranden – det som rymmer de tre små "bergen" Montparnasse, Montsouris och Montrouge – är det förståeligt att han här finner den största likheten med sin födelsestad.

Annons
X

– Östermalm i övrigt saknar de små kvarteren så typiska för Paris, där alla känner varandra, alltid hälsar och utbyter tankar när man möts.

Att han hamnade i Sverige redan på 80-talet är inte svårt att förstå, vi pratar ju med en fransman!

–Jag låter oftast hjärtat styra, kärlek är en stark drivkraft på gott och ont: jag får acceptera förlusterna, men jag kan inte leva utan den.

undefined

Fascinationen för design har tagit Christophe över hela världen. Idag ser han sig som en kosmopolit med rötterna i den franska kulturen. Hans bas är hemmet i Stockholm. Numera är det dottern Chloé Schuterman som bor i Paris och studerar vid Parsons School of Design, medan sonen Marcus för det kreativa arvet vidare i Stockholm. Design är för Christophe essentiellt. Ett kliv innanför ytterdörren och vi möts av böcker, kameror, konst – och inte minst hans ivriga förklaringar om vad som är ett sätt att leva, mode de vie.

– De viktigaste ingredienserna i livet är att vara nyfiken och öppen för intryck, att vara seende. Allt du upplever och tar reda på, kan du återanvända – inte minst i arbetet.

För att, som han uttrycker det, "tacka Sverige som gav mig möjligheten att bli designer", lät han översätta Stéphane Vials bok Le design, en fransk filosof som undervisar i konst och kultur på designskolan École Boulle i Paris. Boken, på svenska Kort avhandling om design, gav Christophe ut på eget förlag. I introduktionen skriver han om sin långvariga saknad av "ett ärligt försök till att definiera vad design är". Med stor emfas och viss indignation, delar han med sig av de tankebanor författaren tar upp. Hur vi använder ordet design som ett adjektiv för att rangordna människor socialt, för att särskilja de som har smak från dem som inte har det; att design gått från subjektiv till egenskapsord.

–Design är oerhört viktigt, men används slentrianmässigt. Ta annonserna för "designade kök" där epitetet ska filtrera de exklusiva från de mindre dyra; alla kök är ju designade av någon vilket förringar ordets verkliga värde.

undefined
Foto: Jesper Florbrant

Även det talade och skrivna språket har stor del i hans liv, vilket dagböckerna tydligt skvallrar om. De är fulla med fotografier och minnessaker, de flesta i skinn från välkända franska Hermès. På sidorna han bläddrar fram visas en av alla otaliga resor, den här till Nepal och Himalaya.

– Att skriva dagböcker är inte bara en form av nostalgi, det är också en del av det jag lämnar efter mig; att mina barn ska få se att jag har levt och upplevt mycket, de är spåren av mitt liv. Det som skrivs ned, stannar kvar.

Av samma orsak, har han även alltid gjort fotoalbum.

–Mina barn uppskattar det jättemycket! Alla fotar nuförtiden, men vem printar längre ut sina bilder? Fotografier är en skatt, något att reflektera över. Jag har alltid med mig en kamera när jag går ut.

Lika lite som Christophe vill begränsa och sätta en exakt titel på det han gör yrkesmässigt, lika lite vill han etikettera sin smakriktning vad gäller möbler.

– Efter konsthistoria i Uppsala, läste jag grafisk formgivning på Berghs som då låg på Riddargatan. Men jag skapar så mycket mer än bara design och grafisk formgivning: jag målar tavlor, har haft fotoutställningar och skriver. Just nu jobbar jag med ett möbelprojekt i Kina.

undefined
Foto: Jesper Florbrant

Det bästa ordet för att beskriva såväl honom som person och hans inredningsstil, är med ordet eklekticism: idéer och smak från olika kulturer och decennier som förenas på ett naturligt vis. Han ser sig själv som en mix av Robinson Crusoe och välklädd dandy, blandar kitsch med finkultur, högt med lågt.

– Jag har få saker, men de jag har gör mig glad och betyder något. Att de kanske till en början inte verkade passa ihop spelade ingen roll, allt blir vad du gör det till och vad du lägger in i det hela.

Med andra ord behandlar han inredning som klädmode: det blir konstgjort och andas ängsligt om du klär upp dig i ett och samma dyra märke från topp till tå. Bättre att ha en bra basgarderob, lägga till och ta bort utifrån devisen att du ska visa vem du är genom din klädsel, så också inredning.

När han flyttade in 2010, var det un coup de foudre, en blixtförälskelse, inte minst i den vackra öppna spisen med sitt gröna kakel. Våningen var redan i mycket gott skick. Den enda större förnyelsen som genomförts, är att golven blivit mörkare. Här blandas Dusty Deco med Slettvoll, spegel från vännerna på Oscar & Clothilde och skivspelare med ömt vårdade jazzvinyler, Harry Balmers svetsade stållampa i brutalism med Eames-pallen Stool Model A, afrikansk mask med Giuseppe Scapinelli-bord. Föremål, de som på franska ryms inom det vackra ordet objets d'art, blandas med hans egen konst. Fotografiet på den fem veckor vissnade tulpanbuketten är Christophes egen Memento mori, den latinska frasen för "kom ihåg att du är dödlig", den som blev en egen konstgenre i takt med kristendomens framfart under bland annat renässansen. Med en sista förtrogenhet, en av många intressanta inblickar under besöket, säger vi à bientôt.

– Inred så att du alltid har något som blicken dras till, un sujet de conversation.

undefined
Foto: Jesper Florbrant

Utforska Perfect Guide Shopping

shopping bag

Shoppa redaktionens favoriter, det bästa inom mode, inredning och skönhet. Exklusiva erbjudanden och samarbeten för våra läsare

TA MIG TILL SHOPPEN!

Till Toppen