Annons
X
Annons
X
Litteratur
Recension

Kidnappningsindustrin Kidnappningar – en lukrativ tillväxtindustri

Loretta Napoleonis författarskap rör sig i gränslandet mellan global politik, ekonomi och terrorism. I ”Kidnappningsindustrin” skildrar hon den största inkomstkällan för såväl gangsters som jihadistgrupper.

Loretta Napoleoni (född 1955) är italiensk författare, journalist och ekonom bosatt i London.
Loretta Napoleoni (född 1955) är italiensk författare, journalist och ekonom bosatt i London. Foto: Emma-Sofia Olsson
Bokvåren 2017

Kidnappningsindustrin

Författare
Genre
Sakprosa
Förlag
Fri Tanke Förlag
ISBN
9789187935527

303 sidor

Det svåraste när man försöker förstå samtiden är att saker och ting hänger ihop på så trassliga sätt. Den som vill få ett vidare grepp om tillståndet, utan att nöja sig med det perspektiv som passar de egna fördomarna, ideologin eller de polemiska syften man av någon anledning prioriterar, finner snart att upp och ner, fram och bak, rätt och fel är bra mycket svårare att få rätsida på än vad det går att förklara i någon enskild text. Loretta Napoleoni är emellertid en av de mycket få skribenter som försöker att ta in alla, så långt det nu är möjligt, aspekter av den problematik hon undersöker, samtidigt. Hon gör detta genom att betrakta sakerna genom en kallt ekonomistisk lins.

Redan i sin första bok på svenska, ”Skurkkapitalismen”, visade hon hur legitima och illegitima branscher hänger samman, och hon har sedermera fortsatt med att exempelvis kartlägga IS ekonomiska förehavanden.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Hennes nya bok på svenska handlar om vad hon kallar kidnappningsindustrin. Denna mycket lukrativa bransch, som breder ut sig i delar av Afrika och Mellanöstern, har blivit en av de största inkomstkällorna både för jihadistgrupper och rena gangsters. De två kategorierna skiljer sig inte så mycket från varandra, även om jihadisterna förgyller sin kriminalitet, och rekryterar nya anhängare och hantlangare, med att hänvisa till islam.

    Annons
    X

    ”Kidnappningsindustrin” är baserad på flera olika källor, på ekonomiska analyser såväl som intervjuer med professionella förhandlare, tidigare kidnappade liksom, så långt det nu varit möjligt, med personer som deltagit i kidnappningarna. Där det finns pengar att tjäna finns det alltid skrupelfria personer som är beredda att tillhandahålla de varor som bjuds ut – och här handlar det om stora summor. Det är alltså på något sätt följdriktigt att kidnappningsindustrin i västra Afrika har sin upprinnelse i kontakterna med kokainmaffian i Colombia. Mer tragiskt är att denna illegala handel, och de väl upptrampade vägar genom öknen som den använder sig av, även numera hänger ihop med flyktingsmugglingen. Redan 2004 lär flyktingsmugglarna enbart i Elfenbenskusten ha kunnat tjäna mellan 50 och 100 miljoner dollar per år, enligt en rapport från Interpol som författaren citerar. De summorna har sannolikt inte blivit mindre idag.

    De enskilda vittnesmål Napoleoni förmedlar är många gånger skakande. Kidnapparnas grymhet mot sina offer visar än en gång att människor är kapabla till nästan vad som helst mot varandra, om ideologi, religion eller tillräckligt stora summor pengar är inblandade. Men hon skriver också nyanserat om hur vissa grupper av folk, i utsatta delar av världen där i stort sett all annan ekonomi kollapsat, kan betrakta piratverksamhet och kidnappning närmast som legitima affärsverksamheter. Hon skriver exempelvis om hur Somalias sammanbrott gjort att den globaliserade kriminaliteten i princip kunnat ta över landet.

    I början av 2000-talet fanns det, enligt Napoleoni, 700 utländska fartyg som rovfiskade inne på Somalias territorialvatten. Idag är fiskenäringen i landet utslagen, och kusten har istället blivit dumpningsplats för giftigt avfall. Och i gengäld har piratverksamheten ökat mångfalt de senaste tio åren. År 2011 var verksamheten, alltså våldsamma kidnappningar av fartyg och människor, Somalias näst största inkomstkälla, strax efter remittenser, det vill säga de pengar som somalier i exil sänder hem till sina familjer.

    Det är inte fråga om improviserad brottslighet, när fartygen attackeras utanför Somalias kust, utan en välorganiserad verksamhet. Den kräver investeringar som bygger på lån, och som i sin tur skapar inkomster för både piraterna själva, deras långivare, de som sköter markservice som att laga maten åt dem som vaktar de kidnappade besättningarna, och så vidare. På senare år har rederierna blivit bättre på att bevaka sina fartyg, inkomsterna från piratverksamheten har gått ner, och bland annat flyktingsmuggling blivit en ny lukrativ bransch för de före detta piraterna.

    Loretta Napoleoni har lika lite till övers för de kriminella gäng som utåt låtsas att deras människosmuggling är något slags humanitär verksamhet, som för jihadister som mördar och skövlar i namn av sin tro. Men den hårdaste kritiken i boken riktar hon mot de västerländska regeringarna, som varit så naiva inför utvecklingen, och som till och med underblåst den på olika sätt. Inte minst hennes eget hemland Italien får utstå vass kritik för sin beredvillighet att gå kidnappare till mötes, och förhandla så oskickligt att lösensummorna stigit okontrollerat och kidnappningarna bara ökat i antal.

    De beskrivningar hon ger av förhållanden och samband är säkert inte uttömmande. Vad skulle kunna vara det? Men den som är intresserad av att förstå vår tid utan skygglappar bör läsa Loretta Napoleoni. Det finns så många problem som kräver globala, politiska lösningar för att vi ska få bukt med dem och komma vidare i världen på ett konstruktivt sätt. Men absolut ingenting är möjligt att åstadkomma för dem som väljer att bortse från de delar av verkligheten som inte passar, eller är för jobbiga att ta in.

    Annons

    Loretta Napoleoni (född 1955) är italiensk författare, journalist och ekonom bosatt i London.

    Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X