Annons
X
Annons
X

KD: Mer krävs för att stoppa bosättningarna

Både kommuner och privata fastighetsägare har drabbats av tiggarnas otillåtna bosättningar. Men regeringens lagförslag för att få bort tiggeriet är tandlöst. Menar Socialdemokra­terna allvar med att få bukt med problemen krävs mer än det Morgan Johansson presenterat, skriver Erik Slottner (KD).

Gatutiggeriet
Det borde vara Polismyndighetens uppgift att hantera otillåtna bosättningar och inte Kronofogdemyndighetens, skriver Erik Slottner.
Det borde vara Polismyndighetens uppgift att hantera otillåtna bosättningar och inte Kronofogdemyndighetens, skriver Erik Slottner. Foto: Annika af Klercker/TT (Arkiv)

DEBATT | GATUTIGGERIET

Nyligen presenterande justitieminister Morgan Johansson (S) ett lag­förslag som ska göra det enklare att avhysa personer som uppfört olagliga bosättningar. Jag stöder denna ambition men anser att utredningens förslag är långt ifrån tillräckliga.

I dag finns hundratals olagliga bosättningar i Sverige som beräknas inhysa cirka 5 000 personer. Det rör sig i stort sett uteslutande om EU-medborgare från Rumänien och Bulgarien som mer eller ­mindre tillfälligt vistas i Sverige och livnär sig på tiggeri, pantande av burkar och diverse försäljning. Tiggeriet som vi i hundra år kämpat för att få bort från stadens gator har tyvärr blivit en permanent del av stadsmiljön och vardagen. Utredningen bekräf­tar att både kommuner och privata fastighetsägare drabbats av otillåtna bosättningar. I nästan alla fall har de etablerats utan markägarens tillstånd.

Jag ser flera problem med regeringens förslag:

Annons
X

1. Det föreslås att den sökande ska göra ”rimliga ansträng­ningar” för att klarlägga svarandens identitet. Ett sådant krav riskerar dock att medföra faktiska svårigheter för den sökande markägaren och problem för Kronofogdemyndigheten att avgöra om kravet är uppfyllt.

2. För att Kronofogdemyndigheten ska kunna ­pröva en ansökan om särskild handräckning måste den sökande även fortsatt betala en ansökningsavgift på 300 kronor. Därutöver har Kronofogdemyndigheten rätt att ta ut grundavgift, förberedelseavgift, försäljningsavgift och särskild avgift vilket riskerar att bli en dyr historia för markägaren. En avgift på 600 kronor tas ut per avhyst person om dessa inte ”svarar solidariskt för förpliktelsen”. Det är bisarrt att markägare överhuvudtaget ska krävas på ­pengar för att myndigheterna ingriper mot olagliga bosättningar. Avgifterna borde därför slopas helt då det enda markägarna vill är att freda sin egen mark och upprätthålla ordning.

3. Regeringen menar att ”om möjligt ska avhysning ske inom fyra veckor från det att behövliga handlingar kommer in till Kronofogdemyndigheten”. Fyra veckor är på tok för lång tid. I stället för veckor borde vi tala dygn.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    4. Flera remissinstanser har ifrågasatt om det är en långsiktigt hållbar lösning att endast flytta på bosätt­ningarna. Jag delar den oron och likt flera remiss­instanser anser jag att det troliga är att dessa grupper enbart kommer att flytta till en ny plats för att invänta en ny process på några veckor. Ett beslut om avhysning måste därför kunna gälla ett större område, exempelvis en hel kommun.

    Det är bisarrt att mark­ägare överhuvudtaget ska krävas på ­pengar för att myndigheterna ingriper mot olagliga ­bosättningar.

    5. Det borde vara Polismyndighetens uppgift att hantera otillåtna bosättningar och inte Kronofogde­myndighetens. Skulle polislagen gälla skulle inte markägaren behöva identifiera personerna och således inte heller stå för några kostnader i samband med avlägsnandet.

    Bryr man sig om tiggarnas livssituation måste man hitta långsiktiga lösningar. Det rör sig om sårbara personer som ofta lever i fattigdom och misär i sina hemländer. Ofta är de utsatta för diskriminering men är även offer för kulturella strukturer inom gruppen som motsätter sig integration med majoritetssamhället. Att bo i kåkstäder på en parkeringsplats eller i skogen och tigga på svenska gator är ovärdigt och oacceptabelt och inte en långsiktig väg ut ur fattigdom eller utanförskap.

    EU måste därför hjälpa till med att bygga upp fungerande strukturer och myndigheter i fattiga EU-länder. Det europeiska samarbetet vilar på den fria rörligheten – utan den förlorar EU sitt existensberättigande. Men den fria rörligheten gäller inte tiggeri utan arbete och studier. Vi borde lära av Köpen­hamn där utsatta EU-medborgare som vill återvända till sina hemländer får hjälp att kontakta sociala myndigheter i hemlandet. Det civila samhället behöver ett tydligare politiskt stöd, såväl ekonomiskt som moraliskt. Svenska kommuner ska se över möjligheten att inrätta lämpliga vänorter i Rumä­nien och Bulgarien och genom detta arbete bidra till att bygga upp fungerande samhällen med skola, socialtjänst och infrastruktur. Kommunerna måste ges större frihet att använda sina ordningsstadgor för att få bort det organiserade tiggeriet i anslutning till näringsverksamheter.

    Samtidigt kan inte en rättsstat vare sig lagstifta emot fattigdom eller förbjuda människor att i tystnad hålla upp en pappersmugg för att be om hjälp. Lösningen finns på plats i hemländerna. Genom en lagstiftning som motverkar ett kortsiktigt destruktivt beteende som fördjupar fattigdomen och misären hjälper vi målgruppen på lång sikt. Menar Social­demokraterna allvar med att få bukt med problemet krävs mer än det Morgan Johansson presenterat.

    Erik Slottner

    gruppledare för Kristdemokraterna i Stockholms stad samt ledamot av partistyrelsen

    Erik Slottner (KD) Foto: Scharlotte Peppare
    Annons
    Annons
    X

    Det borde vara Polismyndighetens uppgift att hantera otillåtna bosättningar och inte Kronofogdemyndighetens, skriver Erik Slottner.

    Foto: Annika af Klercker/TT (Arkiv) Bild 1 av 2

    Erik Slottner (KD)

    Foto: Scharlotte Peppare Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X