Annons
X
Annons
X

KD måste forma en borgerlig jämställdhetspolitik

KD måste lämna det genuskonsensus alla partier nu anslutit sig till och forma en borgerlig jämställdhetspolitik. Annars riskerar vi att se en jämställdhetsdebatt där mittpunkten successivt flyttas vänsterut, skriver KDU:s förbundsordförande Charlie Weimers.

Kristdemokraterna är sämst på jämställdhet. Detta enligt en färsk opinionsundersökning från Novus Opinion.

Att väljarna uppfattar oss som likgiltiga eller negativa till jämställdhet är ett stort problem, och jag uppfattar att vi i dagsläget har tre alternativ.

Det första är att låta det vara som det är. Analysen bakom denna strategi bygger på att Kristdemokraterna inte vinner val på jämställdhetsfrågorna, eftersom borgerliga jämställdhetsivrare har tre feministiska alternativ att välja bland.

Annons
X

Det andra är att ta efter Nya Moderaternas partiledning, och acceptera det feministiska problemformuleringsprivilegiet. Det politiska priset för detta är en reträtt från valfrihet inom barnomsorgen och föräldraförsäkringen.

Det tredje alternativet är att formulera en jämställdhetspolitik som utmanar radikalfeminismen. I sådana fall är ambitionen att låta jämställdheten komma ut ur genusgarderoben. Detta kan ske genom ett ifrågasättande av 50/50 som ett absolut villkor för jämställdhet till förmån för principen om lika möjligheter, ett avvisande av varje form av kvotering samtidigt som kunskap och meriter framhålls och genom en analys av kvinnors lägre löner där det individuella perspektivet ersatt genusglasögonen. För mig och KDU är alternativ tre det självklara alternativet.

Detta visas tydligt genom Per Schlingmanns (M) utspel om kvotering av bolagsstyrelser och utbildningsminister Tobias Krantz’ (FP) tal om att kvotering hade varit acceptabelt om bara män hade sett dörren till högskolan slå igen framför sina näsor. I båda fallen bygger synen på jämställdhet på något annat än det individuella perspektivet, och det är just detta som måste utmanas. I annat fall riskerar vi att se en jämställdhetsdebatt där mittpunkten successivt flyttas vänsterut.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Kristdemokraterna skulle kunna formulera en borgerlig jämställdhetspolitik som bygger på alla människors lika värde och möjligheter snarare än på tanken om 50/50, som handlar om att jämställdhet endast kan uppnås när exempelvis föräldrarna delar exakt lika på föräldraförsäkringen eller när statsvetenskapskursen har precis lika många kvinnliga och manliga studenter.

    När all fördelning är 50/50 inom varje yrkeskategori och på varje arbetsplats, så kallas detta av genusvetarna för ”reell jämställdhet” medan en politik som innebär lika möjligheter och rättigheter kallas för ”formell jämställdhet”. Den formella jämställdheten duger förstås inte för genusvetarna, utan de anser att ”reell jämställdhet” bara kan råda då fördelningen är 50/50.

    Den kristdemokratiska jämställdhetspolitiken måste alltid bejaka att människor själva ska kunna välja yrkesinriktning, och avstå från att försöka få dem att välja ”rätt” i form av traditionella eller icke-traditionella programval på gymnasiet. Det är en politik som säger nej till kvotering av principiella skäl, eftersom kvotering utgår ifrån kollektivet istället för personen och för att den sätter kunskap och erfarenhet på undantag. En kristdemokratisk jämställdhetspolitik strävar efter att ge varje person det självförtroende som krävs för att veta att den egna kompetensen berättigar till en bra ingångslön och senare löneförhöjning. En kristdemokratisk jämställdhetspolitik vågar problematisera varför många kvinnor begär lägre ingångslöner än sina manliga kollegor, utan att bygga upp väderkvarnar i form av ”patriarkatet”. Det handlar också om att öppna för upp för fler arbetsgivare i kvinnodominerade yrken, så att den anställdes förhandlingsmöjligheter under lönesamtalen kan förbättras.

    En borgerlig jämställdhetspolitik accepterar att det finns kvinnligt och manligt, men fokuserar på varje människas rätt att göra sina egna livsval. Det handlar inte om att tvinga människor att anamma stereotypt kvinnliga eller manliga beteenden, utan istället om att acceptera att det inte är patriarkatet som bestämt att tjejer i regel leker med dockor medan killarna oftast föredrar bilar.

    Om en ung kvinna väljer att läsa modevetenskap är det inte ett problem så länge det bygger på ett fritt val, och det är inte försvarbart att genuspoliser på skattebetalarnas bekostnad ska förklara henne ”hjärntvättad”. Det är anmärkningsvärt att den svenska förskolan enligt statliga utredningar förklarats som ”ett könspolitiskt projekt” där dagisbarn tvingas att sluta leka med dockor eller innebandyklubbor. Det är inte med den akademiska friheten som utgångspunkt som Uppsala universitet nu utreder en genusmärkning av sina utbildningar. En kristdemokratisk jämställdhetspolitik som vill vrida mittpunkten åt rätt håll kapitulerar inte inför genusindustrin utan bevakar istället varje students lika möjligheter oavsett kön, och avskaffar den skattefinansierade och radikalfeministiska tankesmedja som går under namnet Nationella sekretariatet för genusforskning.

    Kristdemokraterna skulle kunna ta stor plats i jämställdhetsdebatten. Men då måste vi lämna det genuskonsensus som samtliga andra partier anslutit sig till och formulera en borgerlig jämställdhetspolitik. Om inte vi gör det så lär ingen göra det.

    CHARLIE WEIMERS

    förbundsordförande Kristdemokratiska Ungdomsförbundet

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X