Annons
Recension

UmamiKatastrofalt och underbart

Under strecket
Publicerad

Umami är den där svårbeskrivbara femte grundsmaken, som man ofta möter i form av MSG (monosodiumglutamat) i de asiatiska köken. Det är också namnet på Michael Ljunggrens senaste krog, belägen i lokalerna där Herr Nilsson misslyckades övertyga stockholmarna om fördelarna med att äta i helt rökfri miljö. Om det beror på att man numera kan bolma vid vissa bord, på den nya murrigt hippa inredningen eller på den tidstypiska asiatiska mixmaten ska vi låta vara osagt, men Umami tycks inte ha några större problem att fylla lokalerna. På gott och ont – vissa kvällar känns den loungeinspirerade miljön farligt
nära ungdomsgård, vilket kan vara kul en partykväll men definitivt är olyckligt om man är ute efter kulinariska äventyr. Särskilt som servicen – och maten – blir därefter.
Ojämt, är således ledordet för denna restaurang. Vi har intagit katastrofala middagar här, då servicen varit under all kritik och maten antingen sönderbränd eller kall! Vi har också avnjutit delikata små asieninspirerade konstverk serverade av kunnig, engagerad personal. Och haft upplevelser någonstans mittemellan. Tyvärr vågar vi påstå att det inte bara är publiktrycket som avgör, även om det naturligtvis spelar stor roll.

Annons

Det ska nu inte vara ett lotteri att gå på krogen. Kan man inte säkerställa hög jämn nivå, så får man väl ha flytande priser också. Eller anställa mer folk.
Att menyspråket här är engelska, och att samtliga rätter listas rakt upp och ner utan någon vägledning om det handlar om små- eller förrätter, varmrätter eller desserter, är säkert ballt, men inte så praktiskt.
Tataki på tonfisk exempelvis, lätthalstrade skivor av firren med en sträng av sikrom och wasabi ovanpå, är någonstans mittemellan för- och varmrätt. När kocken vaktat spisen och tonfisken har kvar sin djupröda kärna är det en ypperlig anrättning med balanserade smaker. Vårrullarna, vegetariska eller fyllda med fläsk och räkor, är också smarriga med sina respektive såser, men de mer kinainspirerade won ton-knytena har vi aldrig lyckats få i smaklig form. Å andra sidan serveras de med het grön chilisås, så man kan bedöva smaklökarna.
Ett säkert kort är Moo Hoi Sin, baby pork ribs smaksatta med just krallig hoi sin-sås. Då små rackarna är så möra att de nästan smälter i munnen. Till serveras ställets kimchi, koreansk fermenterad kålsallad, med fin syra men varierande krispighet.
Gyoza, japanska ångkokta degknyten, är här fyllda med bland annat vattenkastanjer. Kul och gott! En varning måste däremot utfärdas för hummern. Vi har i och för sig bara ätit den en gång, men det beror mest på att vi ännu inte kommit över traumat med ”kall läderartad torrboll dränkt i brun sås”. Vem vet: en vacker dag kanske den är riktigt njutbar. Om Umami ständigt presterade på sin högsta-nivå skulle betyget bli betydligt bättre – och krogen kanske kunna behålla sin stora publik.

Annons
Annons
Annons
Annons