Annons

”Kasta inte ut skolans integritet med Hamid Zafar”

Foto: Karin Törnblom/TT Alexander Olivera/TT

KULTURDEBATT | Skolans inre marknad – där företag kränger kurser och digitala verktyg – är en förbisedd faktor i debatten om skolans utveckling. Men nu försöker aktörer avfärda kritik genom att koppla ihop den med avslöjandet om rektorn Hamid Zafar, skriver Jenny Maria Nilsson

Under strecket
Publicerad

Medan många känner till skolans yttre marknad, den som blev till med skolvalsreformen 1992 då aktiebolag fick börja driva skola i Sverige, är skolans inre marknad mer okänd. Skolans inre liv har de senaste 20 åren blivit en handelsplats där individer och företag kränger digitala verktyg, abonnemang, certifieringar, kurser och föreläsningar. Ibland flyger denna handel under begreppet fortbildning.

Att lärarfortbildningens kvalitet har sjangserat i takt med att skolans inre marknad har etablerat sig är en förbisedd fråga i debatten om skolväsendets utveckling. Fram till början av 1990-talet ansvarar staten för lärarnas fortbildning; universitet och högskolor anordnade kurser som lärare kunde välja bland och staten fördelade ett anslag till kommunerna som betalade för undervisningen. På 1990-talet sjösätts en rad reformer tänkta att decentralisera makten över skolan och ge större rörelsefrihet för skolkommunerna, bland annat börjar lärarnas arbetstid räknas i årsarbetstid (i stället för undervisningsskyldighet) och i den ingår 104 timmar för fortbildning och kompetensutveckling för varje lärare per år.

Annons
Annons
Annons