Annons

Per Högselius:Kärnteknikens dubbla natur tydlig i Asien

Den snabba utvecklingen av kärnteknik i Asien får Europas och USA:s fungerande kärnkraftverk att likna teknikhistoriska museer. Vi bevittnar en asiatisk atomålder som på ett obehagligt sätt suddar ut gränsen mellan civilt och militärt.

Publicerad

Kärntekniken har återerövrat sin centrala roll i den globala debatten – i såväl civil som militär bemärkelse. I frontlinjen står ett växande antal asiatiska länders ytterst dynamiska men ofta tveeggade nukleära utveckling. Att Nordkorea nyligen genomfört ett kärnvapenprov och att Iran satsar stort på urananrikning, troligen med liknande målsättning, har knappast undgått någon. Men Iran och Nordkorea ger i verkligheten bara en föraning om någonting som på längre sikt ter sig mer omfattande. Vad vi bevittnar är snarast något av en ”asiatisk atomålder” i anstormande, en politisk-teknologisk epok som faller i ögonen inte bara genom dess kvantitativa avtryck i megawatt och kiloton, utan även genom dess förmåga att på ett obehagligt sätt sudda ut gränserna mellan civilt och militärt. 2000-talets asiatiska atomålder påminner på ett nästan spöklikt sätt om västvärldens nukleära utopier och dystopier från 1940- och 1950-talen. Nu som då griper kärntekniken djupt in i många länders syn på sig själva. Och i bakgrunden figurerar, nu som då, en längtan efter nationell säkerhet i såväl militär som energimässig mening, men också en växande nationell äregirighet – teknologiskt, politiskt och ekonomiskt.

Västvärldens atomålder är numera ett minne blott. 70- och 80-talens antikärnkraftrörelser bromsade i kombination med nedrustningspolitik och oväntade teknologiska svårigheter effektivt upp kärnteknikens tidigare till synes ohejdbara expansion i västerlandets efterkrigstida industrisamhällen. I sin ungdom betraktades kärntekniken närmast som ett slags internet, en general purpose technology som inte bara skulle komma till nytta för energi- och vapenproduktion, utan även förutspåddes kunna tränga in på ett otal sätt i det moderna samhället och rentav revolutionera människors vardag. (Inte minst i Sverige tycktes kärntekniken passa utmärkt in som en avgörande kraft i såväl folkhemsbygget som i uppbyggnaden av ett högteknologiskt nationellt försvar – ty vad kunde garantera ”neutraliteten” bättre än inhemska kärnvapen?)

Annons
Annons
Annons