X
Annons
X
Recension

Marie och Mårten i Nya världen | Kärlek och vänskap i 1600-talets Amerika

Maj Bylock ägnar sina vallonska tvillingar varannan bok. För två år sedan i ”Spöket på Örneborg” lämnade hon Marie och hennes ungdomsvän Mårten vid relingen på ett segelfartyg. De var då på väg till Nordamerika. Årtalet var 1628, regalskeppet Vasa hade nyligen gått under.
I årets Marie och Mårten i Nya världen tar hon vid precis där hon slutade och inleder med skepparens möda att navigera ut ur hamnen förbi skrovet av det sjunkna skeppet. Boken är alltså väl förankrad tidsmässigt. Och eftersom detta är en emigrantbok, är miljön så pass annorlunda än i de tidigare delarna att den går bra att läsa fristående.
Marie, som tvingats in i ett omaka äktenskap, har rymt från sin man och nu när de skall börja ett nytt liv utger sig Marie och Mårten för att vara gifta. Vad annat kan de göra? Fast hur nära de än står varandra, så lever de under olika villkor i det nya landet.
Med säkert sinne för detaljer tydliggör Maj
Bylock, att Marie också på ön Manhattan i den holländska kolonin som kallas Nya Amsterdam fastnar i de typiska kvinnosysslorna: skura golv, låna eld, se till att det finns mat på bordet (hon fiskar). Mårtens liv är hela tiden utåtriktat. Han arbetar som smed men går också på jakt och finner att han kan döda björn i Amerika liksom i Värmlandsskogarna.

Med fin ironi visar Maj Bylock, hur litet det betyder, att Marie kan dra pengar till huset genom sin sömnad. Det är Mårten och andra män, som planerar deras nybyggarliv utan att fråga kvinnorna till råds. Å andra sidan finns det en sorts kvinnogemenskap tvärs över rasgränserna.
Maj Bylock är skicklig i att knyta intriger och kan berätta en historia så att den samtidigt är både informativ och dramatisk. På sitt mjuka, lättillgängliga språk ger hon en trovärdig beskrivning av emigranternas vardag. Tilltro måste balanseras mot misstänksamhet både när det gäller indianer och nybyggare. Hon har verkligen tänkt sig in i detta nya oprövade liv, där till och med
vägbeskrivningarna är underkastade de primitiva villkor som råder. Vad sägs om följande målande avståndsbedömning:

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X