Annons

Känslorna styr EMU-väljarna

Känslor, egenintresset och den egna sociala situationen är lika viktiga faktorer som de sakpolitiska argumenten när svenska väljare tar ställning i EMU-frågan. Dessutom blir den 14 september en förtroendeomröstning om den sittande regeringen.

Under strecket
Publicerad

SvD har talat med flera statsvetare för att bena ut vad euro-debatten egentligen handlar om och vad som styr väljarnas val. - Visste vi det i förväg skulle man tjäna stora pengar på att sälja kunskapen till kampanjerna, men frågan är väldigt komplex, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

För många handlar EMU-frågan egentligen om inställningen till EU. Är man emot EU är man också emot EMU, tror Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Men även bland dem som röstade ja till EU finns sådana som tänker rösta nej till euron. - Opinionsmätningarna visar det. En del som litade på Ingvar Carlsson och Mona Sahlin inför 1994-valet vill ta revansch. De uppfattar inte att EU blev så bra för Sverige som det utlovades. Statsvetarna är överens om att EMU-valet för många väljare kokar ner till en fråga om förtroende för de mest tongivande i debatten. - Det kan säkert vara utslagsgivande när de tunga företrädarna på jasidan som Carl Bildt och Göran Persson talar till väljarna, även om det blivit mer legitimt bland både borgerliga och socialdemokratiska väljarna att säga nej den här gången, säger Tommy Möller. Å andra sidan, menar Mikael Gilljam, att en del borgerliga väljare kan se sin chans att hellre nypa till Göran Persson än att rösta för euron.

Annons
Annons
Annons