Analys

Lars Frick:Känslor krävs för topprestation

Det var till slut en gråtande ambassadör som fick fart på den svenska regeringens katastrofhantering efter tsunamin. Det säger en hel del om vilken kraft det finns i att känna efter på jobbet. Och vilka konsekvenser det kan få att inte ha kontakt med sina känslor.

Under strecket
Publicerad
Annons

Två forskare från FOI drar i en utredning slutsatsen att Thailandambassadören Jonas Hafströms tårar och gripande berättelse i telefonluren dagen efter tsunamikatastrofen fick UD att agera (SvD 16 juni). Fram till dess hade UD-maskineriet gått på tomgång. Ett bra bevis på att människor som använder hela sin potential – i det här fallet också sina känslor - får saker att hända.

Jag får ofta skoningslös kritik för att jag hävdar att våra känslor är lika viktiga på jobbet som vårt intellekt. ”Skitsnack. Jag vill ha medarbetare som använder huvudet – inte magen”, frustade en hög chef i telekombranschen när vi dryftade ämnet. För mig låter det som om chefen önskar sig medarbetare som bara tar vara på hälften av sin potential. Ändå har den chefen stort stöd. Det är full känslokontroll som gäller i näringslivet. Mest maskin och minst människa plockar flest karriärpoäng. Även om det är till priset av såväl usla affärsbeslut som individers utbrändhet.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons