Annons
X
Annons
X

Känslokyla är psykopatens signum

Psykopat - liksom många andra psykiatriska diagnoser - har i dag blivit ett skällsord, en etikett man klistrar på människor man tycker beter sig extremt egoistiskt och hämningslöst. Men de verkliga psykopaterna är få, fast å andra sidan väldigt farliga, menar Görel Kristina Näslund, som skrivit en bok om denna personlighetsstörning.

Han är ju världens psykopat! Från att under 1970-talet ha varit ett laddat och tabubelagt ord i Sverige, har psykopatibegreppet i dag blivit ett skällsord som vi lite slarvigt använder om obehagliga personer som vi ogillar. Ibland hör man påståenden som att ”hela näringslivet” eller ”hela politikervärlden” är fylld av psykopater.
Men så är det förstås inte. I en ny bok, Lär känna psykopaten (Natur och Kultur, 2004), uppskattar författaren och psykologen Görel Kristina Näslund att de verkliga psykopaterna utgör 0,5 procent av befolkningen. Men trots att det alltså handlar om en relativt liten grupp, vållar de såväl samhället som enskilda individer stora skador eftersom de ofta får en kick av att begå brott och skada sina medmänniskor.

– Knappast något annat begrepp inom psykiatrin är så laddat och har en så negativ klang. Det finns fortfarande människor som förnekar att det finns psykopater och som av något slags snällhet hellre vill kalla personer med den här störningen för ”antisociala” eller ”särskilt vårdkrävande”. Men jag menar att det är viktigt att benämna saker vid dess rätta namn. De här människorna blir inte mindre farliga för att vi väljer ett mindre laddat ord, säger Görel Kristina Näslund.
I sin bok varvar hon fallbeskrivningar (allt från okända ungdomsbrottslingar till Clark Olofsson) med fakta. Författaren berättar att begreppet användes redan under 1800-talet som ett samlingsnamn för en rad olika mentala avvikelser. I dag syftar man dock på en speciell personlighetsstörning.

Utmärkande för psykopater är bland annat att de ser sig som överlägsna andra människor och tycker sig ha rätt att leva helt efter sina egna regler. De vet alltid bäst och går något emot dem, kan de bli rasande.
Psykopater är också känslokalla och har svårt att sätta sig in i andra människors lidande eller sorg. En person som de möter på gatan kan bli nedslagen eftersom han ”stod i vägen” eller ”var så ful”.

Annons
X

– Många människor har svårt att riktigt ta in att det faktiskt finns psykopater som beter sig på det här
grymma och oberäkneliga sättet. Det är så främmande för en själv och dessutom orkar man ju inte gå omkring på stan med vetskapen att det finns människor som är beredda att göra vad som helst och som inte bryr sig om man dör, säger Görel Kristina Näslund.
Många studier tyder på att den här utpräglade känslokylan beror på att psykopaternas hjärnor bearbetar känslomässig information på ett annorlunda sätt än normalbefolkningen. De känner inte lika starka känslor och vägleds heller inte av samvetet eller ”den inre kloka rösten” när de fattar beslut om hur de ska agera i olika situationer.

En grupp tyska forskare lät exempelvis tre grupper av män - grovt kriminella psykopater, grovt kriminella personer med diagnosen borderline och helt vanliga, icke-kriminella personer - få se en rad positiva bilder (familj, erotiska scener, husdjur), neutrala bilder (hushållsföremål och växter) och negativa bilder (gråtande barn, skadade vuxna, våldsscener). Dessa visades för testpersonerna i slumpmässig ordning och tanken var att provocera fram negativa respektive positiva känslor.
När deras reaktioner mättes med hjälp av elektroder kopplade till huden, visade det sig att de icke-kriminella och de grovt kriminella personerna med borderline reagerade på liknande sätt. Psykopaterna däremot reagerade knappt alls på bilderna och det spelade ingen roll om de tittade på erotiska motiv eller blodiga, lemlästade kroppar.

– Psykopater är motsägelsefulla. De saknar alltså medkänsla, men samtidigt är de ofta väldigt begåvade och skickliga på att känna in andras personligheter. De vet ofta precis vad de ska säga och göra för att manipulera en annan människa och skaffa sig själv fördelar, konstaterar Görel Kristina Näslund.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Ett annat utmärkande drag för psykopater är stresstålighet. I laddade situationer som skulle få de flesta av oss att paralyseras av skräck och anspänning, agerar de lugnt och balanserat. Det här anses förklara att en stor del av alla kriminella handlingar utförs av psykopater eller människor med psykopatiska
    drag. En allmän uppfattning är att cirka 30 procent alla män intagna på svenska kriminalvårdsanstalter är psykopater.

    – De har helt enkelt det som krävs för att göra brott. De saknar både rädsla och skuldkänslor. De kan ta en gammal kvinnas besparingar eftersom de struntar i att hon kanske sparat ett halvt liv och kommer att bli förtvivlad, säger Görel Kristina Näslund.
    De flesta psykopater är dessutom återfallsförbrytare. Ofta börjar de med snatterier och mopedstölder under uppväxten. Via inbrott och personrån övergår de sedan till grövre saker som värdetransportrån och narkotikabrott.
    Att psykopaterna så lätt fastnar inom den kriminella banan, förklarar Görel Kristina Näslund med att brott blir som en drog. Spänningen och risktagandet ger en häftig kick, som blir beroendeframkallande. Och precis som drogmissbrukaren ökar sina doser och spelmissbrukaren sina insatser, övergår psykopaten till allt grövre brott för att få en större lustkänsla.

    – När jag intervjuade Clark Olofsson berättade han att han kände sig tre meter hög och två meter bred när han rånade en bank. Inget i vardagen eller det lugna Svenssonlivet kan ge den här typen av kickar. Och får psykopaten inte den här spänningen, drabbas han av olidlig ångest.
    De allra flesta psykopater är män och ett annat sätt att skapa spänning i tillvaron är att ”erövra” kvinnor. Många har mängder av kortvariga sexuella förhållanden bakom sig och även om psykopaten inte ser fantastisk ut, så trollbinder han till en början många kvinnor. Han strör komplimanger omkring sig och låtsas vara engagerad i sin partner. Många kan också framstå som en spännande person genom att servera den ena rafflande historien efter den andra och briljera med kunskaper på olika områden.

    – Att erövra kvinnor ger en liknande spänning som brott. Psykopaten gör det han känner för i ögonblicket och känner ingen skuld för det efteråt. Bland de kriminella psykopaterna finns också sol-och-vårare. Tack vare sin manipulationsförmåga vet de exakt hur de ska agera för att få kvinnan att
    känna sig älskad och omhändertagen. När hon sedan har fallit, kan han mjölka henne på pengar.

    Men vad beror då den här personlighetsstörningen på?
    Görel Kristina Näslund är noga med att betona att det inte finns någon särskild gen som direkt gör vissa människor till psykopater. Däremot finns det gener som styr hur proteiner och enzymer byggs upp i kroppen och i en dålig uppväxtmiljö kan de här ämnena påverka hormoner, kroppsprocesser, känslor och tankar på ett sätt som leder till ett antisocialt beteende.

    – De flesta psykopater kommer från miljöer där de upplevt våld och missbruk på nära håll. Ju tidigare barn utsätts för olyckliga uppväxtförhållanden, desto större är risken att de utvecklar antisociala beteenden.

    – Vi måste därför bli bättre på att upptäcka barn som far illa och inte dra oss för att ingripa. Personal inom skola, dagis och sjukvård är ju skyldiga att anmäla om de exempelvis misstänker att ett barn blivit misshandlat, men även vi andra måste våga lägga oss i om vi ofta ser ett barn driva omkring ensam, plåga djur, slå sina kompisar, anlägga bränder eller snatta. Det är tidiga varningstecken.

    Men om psykopatin redan hunnit utvecklats? Vad kan man göra då?
    Görel Kristina Näslund konstaterar att psykopati är mycket svårbehandlat. Kanske den mest svårbehandlade personlighetsstörningen av alla.

    – Om vi ser psykopaten som en brottsberoende person kan man prova att behandla honom utifrån den premissen. Jag hoppas att beroendeforskarna ska ta sig an den uppgiften.
    På vissa håll i Sverige ger man serotoninhöjande preparat till ungdomar med begynnande psykopati och detta minskar deras aggressivitet och impulsivitet. Samtidigt är det svårt att få dem att ta sin medicin. Även psykologisk hjälp i form av terapi är svår att erbjuda personer med den här typen av störning.

    – Psykoterapi syftar ju till förändring och psykopaterna är ofta nöjda med sina liv. De mår bra av spänningen och stimulansen. Dessutom har många en svartvit bild av världen. De tror att den består av förtryckare och
    förtryckta och ändrar de sitt beteende kommer de kanske att börja tillhöra den senare gruppen - vilket de förstås inte vill.

    - Om psykopaten ändå dyker upp i terapirummet, måste terapeuten hela tiden hålla i huvudet att han försöker manipulera henne eller honom genom diverse rafflande, men osanna, historier. Som behandlare är det väldigt tungt och svårt att arbeta om man hela tiden måste utgå från att patienten ljuger, säger Görel Kristina Näslund.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X