Annons

Känsligt prata klass

Det finns folk inom mediebranschen som inte hälsar på henne längre. Kulturjournalisten Anneli Jordahls bok Klass – är du fin nog, rörde upp starka känslor. Klass har väl ingen större betydelse i dag? Jodå. Men journalister kommer nästan uteslutande från vit medel- och överklass, de lever som i ett indianreservat – och därmed blir deras perspektiv snävt.

Publicerad

Klassfrågan är ännu het, störande och upprör känslor som aldrig förr. Det stod klart för journalisten och författaren Anneli Jordahl när hon kom ut med sin bok Klass – är du fin nog (Atlas) i höstas. Redan efter att ett utdrag varit publicerat i tidskriften Ordfront bröt en klassdebatt ut. Och många, många människor runt om i landet hörde sig av till henne, glada att få berätta sin egen klasshistoria.
– När jag gick på middagar och grillkalas förra sommaren pratades det klass hela tiden. Diskussionerna blev hetsigare och hetsigare.‘Du har aldrig begripit hur jag har haft det‘, kunde man höra en kvinna säga till sin man.
Klassfrågan är laddad och gör människor väldigt sårbara. Som klassresenär säger sig Anneli Jordahl vara smått fixerad vid vilken klasstillhörighet folk i kulturvärlden har.
Hennes bok består av tre långa intervjuer om klassidentitet. En har rest uppåt (poeten/byråkraten Ragnar Thoursie), en ville resa nedåt (journalisten David Lagercrantz) och en blev kvar (kokerskan Elsvig Svensson, Annelis mamma) – och så berättar hon historien om sin egen klassresa från arbetarhemmet i Trelleborg, mötet med de världsvana gymnasiekompisarna (som bland annat inspirerade henne att jobba som au-pair i New York ett år), universitetstiden, hur ett kulturkapital bör se ut och andra erfarenheter på färden uppåt.

Många förståsigpåare hade varnat henne för att klassfrågan var stendöd. Ändå klappade de henne på axeln och förklarade att det är fint att någon orkar försöka föra klasskampen vidare. Andra blev lite stötta. Skulle en så etablerad kulturjournalist ur mediemedelklassen som Anneli Jordahl komma här och påstå att det har blivit svårare att göra en klassresa? Bara för att hon har arbetarklassbakgrund?
Anneli Jordahl tvekade lite när jag ringde och bad att få prata med henne, inte bara om boken utan också om mediemedelklassen.
– Jag vill inte nämna några namn. De blir så arga då, sa hon och tänkte efter en stund innan vi bestämde möte på café Muggen på Götgatan.
Många är de journalister som har fostrats i att tänka i klasstermer på journalisthögskolan, ”kommunisthögskolan” som den ibland kallades, åtminstone på 70-talet. Journalister tillhör inte dem som tjänar mest i samhället (med en hel del uppseendeväckande undantag), men de flesta bör räkna sig som medelklass.
Fördomarna om mediemedelklassen säger att journalister gärna bor på Söder (om de finns i Stockholm), är lite vänster och värnar om den lilla människan. Oavsett om de har rötter i arbetar- eller överklass.
Anneli Jordahl tillhör knappast dem som har kammat hem de största inkomsterna, men hon har vikarierat på och frilansar åt prestigefyllda medier som Dagens Nyheter, Expressen, radions P1 och SVT.

Annons
Annons
Annons
Annons