X
Annons
X

Jan Eric Olsén: Känselsinnet näst på tur att koloniseras av teknik

Taktil teknik. Till vänster en ”imperial shocker”, från tidigt 1900-tal, som erbjöd elektro­terapi som skönhetskur.
Taktil teknik. Till vänster en ”imperial shocker”, från tidigt 1900-tal, som erbjöd elektro­terapi som skönhetskur. Foto: IBL

"Håll i de där metall­knopparna på stolens armstöd, viskade Lenina. – Annars får du ingenting av känsel­effekterna". I Aldous Huxleys klassiska dystopi "Du sköna nya värld" (1932) berättas det om en framtida form av bio, känselfilm, där simulerade känseleffekter används för att göra bioupplevelsen mer taktil. När Huxley skrev sin framtidsskildring hade medieteknologin redan koloniserat den visuella och auditiva varse­blivningssfären men idén att man på ett liknande sätt skulle kunna reproducera känselintryck hade fortfarande något science fiction-artat över sig. I Huxleys dystopi används känsel­filmen både som en form av underhållning och som ett medium med vilket männi­skans känsloliv kunde hållas i schack. Sorg, förtvivlan eller ett alltför passionerat sinnelag ansågs utgöra ett hot mot samhället och skulle därför till varje pris undanröjas. I stället dövades individerna med piller, danades med hjälp av psykologisk betingning och distraherades genom färdiginspelade känsel­effekter.

Taktil teknik. Till vänster en ”imperial shocker”, från tidigt 1900-tal, som erbjöd elektro­terapi som skönhetskur.

Foto: IBL Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X