Annons

Kim Salomon:Kändiskulten en seismograf för tidsandan

Enligt Fred Inglis bok ”A short history of celebrity” har dagens kändiskultur sina rötter i 1700-talets London. Längtan efter berömmelse har uppstått parallellt med att jämlikhetstanken slagit igenom.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

När jag bläddrar i veckotidningar slås jag oftast av hur få så kallade kändisar jag känner till. Det beror förstås på dålig koll och att jag inte punktmarkerar realityserier och såpor. Men det beror också på att genren är lukrativ och att tidningarna därför uppmärksammar figurer i strålkastarljusets utkanter, vilket ger halvkändisar och wannabees chansen. Nyhetsmaterialet om kändissfärens storheter räcker inte till för att fylla alla spalter. Tidningar inte bara reproducerar kändisar utan skapar också nya och vi, som inte är experter, frågar oss hur känd man måste vara för att hamna i kändisspalterna.

Det finns inga entydiga definitioner av en kändis, men frågan öppnar för funderingar kring berömmelsens och ryktbarhetens förutsättningar. En som bidrar med spännande reflektioner är den brittiska kulturhistorikern
Fred Inglis, som resonerar klokt kring problematiken i A short history of celebrity (Princeton University Press, 311 s). Inglis täcker förvisso inte hela fältet men gör ett längdsnitt på 250 år för att spåra embryon till dagens kändiskultur. Längre tillbaka än så anser han inte att dess historia sträcker sig.

Annons
Annons
Annons