Annons
X
Annons
X

Kan självmord smitta bland unga?

SÅRBARA. Var tionde ungdom som tagit sitt liv har påverkats av andra tonårssjälvmord. Här spelar medierna en stor roll. I Wales finns ett känt fall där rapporteringen bidrog till att självmorden tiodubblades. ­Efter ­artisten Kurt Cobains död förhindrade medierna i stället en ­befarad våg av ­efterföljare.

(uppdaterad)
Här i Bridgend, Wales, skedde under åren 2007 och 2008 en tiodubbling av antalet självmord – på grund av medias rapporteringar.
Här i Bridgend, Wales, skedde under åren 2007 och 2008 en tiodubbling av antalet självmord – på grund av medias rapporteringar. Foto: MATT DUNHAM/AP

Söndagen den 7 november i staden Sendai, Japan, går en 24-åring in på ett webbforum och meddelar att han tänker ta sitt liv i direktsändning. Inläggen som postas de närmast följande dygnen följer exakt samma mönster som vid det uppmärksammade fallet på Flashback i oktober: Några försöker tala honom tillrätta, andra uppmuntrar hans planer. Och de som tror att han bluffar föreslår till och med att han ska skynda på och bli klar, rapporterade brittiska The Telegraph några dagar efteråt.

Medan forumets deltagare diskuterar om det filmade självmordsförsöket är på riktigt stänger moderatorerna till slut diskussionslinjen och kopplar in polisen. När de lyckas lokalisera 24-åringens lägenhet vid åtta på morgonen den 9 november är det precis för sent.

Likheten med vad som hände på Flashback i Sverige går inte att avfärda som en ren tillfällighet, menar läkaren Lars Johansson som nyligen doktorerat om bland annat hur självmord bland unga smittar.

Annons
X

– Även om fallet hos oss först beskrevs enbart på svenska, sprider det sig snabbt till andra språk via internet. Så det är inte uteslutet att det finns en smittoeffekt här, förklarar han.

Enligt Lars Johansson beror risken för att ett självmord ska ut­lösa ytterligare ett – eller flera – på så kallat copy cat-beteende, att man härmar någon man kan identifiera sig med. Ålder, kön och livsstil spelar då en avgörande roll.

– Unga människor är extra påverkbara och under uppväxtåren lär vi oss mycket genom att ta ­efter hur andra gör. Unga är därmed mer benägna att härma också destruktiva handlingar.

Till det kommer påverkan också från medierna. Att det finns så många sajter som förespråkar självmord bör därför diskuteras, menar Lars Johansson. I sin doktorsavhandling skriver han att den snabbt ökande tillgången till information om självmord på ­internet är på gott och ont: ”Sår­bara unga är mer mottagliga än andra. Kanske blir de mest sår­bara uppmuntrade att verkligen ta sitt liv.”

Lars Johansson är överläkare vid Medicincentrum på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. När han under studietiden arbetade som obduktionstekniker på rättsmedicin blev han illa berörd av de yngres dödsfall, ”och allra mest av dem som tagit livet av sig”.

Så i avhandlingen har han studerat samtliga 88 självmord (66 pojkar och 22 flickor) som begicks av tonåringar i Norrland åren 1981–2000. Sex av dessa berodde helt klart på en smittoeffekt ungdomarna emellan och kunde klassas som så kallade självmordskluster: en tar livet av sig – så kommer en till –  och ytterligare en. Självmordskluster uppstår nästan enbart bland tonåringar och beräknas utgöra omkring tio procent av alla tonårssjälvmord i världen.

– Två ungdomar i det ena klustret var medlemmar i samma förening och den tredje hörde hemma i grannskapet. I det andra klustret bodde alla tre i samma kvarter och där fanns tydliga tecken på att de hade påverkat varandra. Två av dem använde ovanliga metoder och den tredje hänvisade till de tidigare självmorden i sitt avskedsbrev.

Det här kallas också för Werther-effekten – efter Goethes 1700-talsroman Den unge Werthers lidanden. Där skjuter sig Werther vid sitt skrivbord när han inte kan få sin älskade Lotte, bortlovad till en annan. Då boken kommit ut i Tyskland tog så många unga män livet av sig på samma sätt som romanfiguren att utgivningen förbjöds i flera länder. Även om ingen har lyckats bevisa att det verkligen uppstod en självmordsepidemi på den tiden kunde en amerikansk sociolog dock slå fast följande 1974: där medier­na rapporterar mycket om en person som tagit livet av sig och anger specifika detaljer om metoden så kan faktiskt antalet självmord öka.

Lars Johansson ger ytterligare exempel i avhandlingen:

Ett västtyskt tv-drama från 1988 inleds med att en 19-årig student sätter sig framför ett tåg. Cirka två månader efteråt hade antalet järnvägssjälvmord ökat med 175 procent, främst bland män i samma ålder. Medierna rapporterade. Trots varningar repriserade tv-bolaget drama­serien ett år senare. Effekten var densamma.

– Men så behöver det inte alltid bli, reserverar sig Lars ­Johansson. Det beror också på hur medierna skriver om självmord.

Som i fallet med Kurt Cobain, sångare och gitarrist i bandet Nirvana. Han var 27 år när han sköt sig i sin hemstad Seattle 1994. Antalet krissamtal till lokala jourtelefoner ökade markant, men inte antalet självmord i staden. Det ansågs bero på några tydliga faktorer: Medierna gjorde nästan allt rätt – kritiserade handlingen, varnade för att ta efter och publicerade telefonnummer dit man kunde ringa för att få hjälp. Seattle satsade på utbildning och förebyggande åtgärder. Ingen romantiserade honom som missförstådd superstjärna, vilket anses ha bidragit till efterföljare i fallet med Marilyn Monroe. Dessutom gick Cobains änka ut offentligt och förbannade tilltaget som ytterst själviskt.

Ändå talas det om ett copy cat-beteende efter Kurt Cobain – men utanför Seattle. Tio år senare menade forskare att det fanns 70 självmord runtom i världen som kunde härledas till Kurt Cobains handling.

Kan den kopplingen stämma?

– Ja, och då förmodligen påverkat av internet, menar Lars Johansson. Bara det att man får kännedom någonstans ifrån om ett självmord kan utlösa ett härmande beteende.

Även om internet inte ansågs ha bidragit, är det mest väldokumenterade fallet av smitta genom medierna de så kallade Bridgendsjälvmorden i Wales. Brittiska medier började rapportera när sju ungdomar hade hängt sig i området. Inom några få dagar hade ytterligare 13 tagit sina liv på samma sätt. Medierapporteringen intensifierades och ännu fler unga begick självmord. Under åren 2007 och 2008 hade antalet till slut blivit omkring 25 unga mot förväntat två eller tre. En het debatt utbröt om vilken roll medierna spelar i att ungdomar utvecklar ett copy cat-beteende.

– Det finns pressetiska regler av en viss anledning, påpekar Lars Johansson.

Men dessa följs inte av internetsajterna som förespråkar självmord. Vad anser du om dem?

– Jag vet att föräldrar som haft barn som tagit livet av sig efteråt gått in i deras datorer. Det visar sig att barnen hade varit ute på de här sidorna innan, tittat, läst och kanske tagit intryck. Jag har svårt att se nyttan av att sajterna finns och vilket syfte man har att sätta upp dem. Man vet ju att ungdomar är så lättpåverkbara.

Annons
Annons
X

Här i Bridgend, Wales, skedde under åren 2007 och 2008 en tiodubbling av antalet självmord – på grund av medias rapporteringar.

Foto: MATT DUNHAM/AP Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X