En spricka i språket. Marx och Freud – våra samtidaKan Marx och Freud göra oss ännu lite argare?

Trumpanhängarna har givit ilskan dåligt rykte. Men kanske är det mer ilska som vår osäkra tid behöver. Isabelle Ståhl har läst en grovhuggen bok om Marx och Freud som mest känns som samförståndsmys – och funderat över om vrede kan hjälpa samtidsmänniskan att skaka av sig sin känsla av vanmakt.

Under strecket
Publicerad
Foto: Albert Bonniers förlag
Foto: Albert Bonniers förlag
Annons

Sven-Eric Liedman och Per Magnus Johansson vill med ”En spricka i språket” visa på Sigmund Freuds (1865–1939) och Karl Marx (1818–1883) relevans för människor i dag, en tid som författarna menar präglas av vrede, överhettad politisk retorik och iskalla ekonomiska kalkyler. Donald Trump vägleds enligt dem inte av någon genomtänkt uppfattning om människan eller samhället, han reagerar spontant på det som kommer i hans väg. Förhärskande ekonomiska teorier utgår omvänt från att människor agerar helt och hållet rationellt. Freud och Marx kan verka som motgift för båda eftersom de ger rum för en mer komplex teori om människan och samhället. Freud såg människan som en varelse driven av motsägelsefulla drifter och begär. Marx menade att samhället präglas av konflikter i synnerhet mellan klasser, som går genom människors medvetanden. 

På 150 sidor avhandlas Marx och Freuds filosofiska rötter och den långa raden av efterföljare som på olika sätt påverkat oss och vår tid; filosoferna Julia Kristeva, Jacques Lacan, Herbert Marcuse, men också massmördaren Stalin. Författarna vill visa att Marx och Freud har något avgörande och viktigt att säga oss, men att vi måste förstå dem och deras särprägel på ett rimligt sätt, genom att följa dem tillbaka till deras tid, det vill säga en period av nya tekniska landvinningar. De båda hade en stark tro på att vetenskapliga teorier och tekniska framsteg skulle göra mänskligheten förnuftigare och friare. Samtidigt insåg de att samhället och kulturen medför obehag.

Annons
Annons
Annons