Kan en språkvetare vara aktivist? Javisst!
Nästa år fyller språklagen tio år. Det är ett bra tillfälle för språkvetare att bli lite mer aktivistiska och slå vakt om lagens grundläggande principer.
Varför finns ett motstånd från språkvetare att vara normativa? Det undrar läsaren Jonas Tegenfeldt i Lund efter att Anna-Malin Karlsson skrivit om konspirationsteorier. Han menar att biologerna inte nöjer sig med att beskriva arter utan också engagerar sig för att förhindra utrotning, och medicinarna beskriver inte bara sjukdomar, utan vill också förhindra dem. Språkvetenskapen är visserligen inte på liv och död, men han undrar ändå varför språkvetare inte är mer ”aktivistiska”. Det är en relevant fråga.
Jag vill hävda att språkvetare ofta är aktivistiska, om man med aktivism menar att påverka samhällsfrågor. Frågor som får språkvetare att se rött handlar ofta om svenskans ställning, den språkliga mångfalden i Sverige eller att tillgodose den enskildes tillgång till språk – frågor som regleras i språklagen från 2009.